Vid NTM-centralen i Egentliga Finland har man fullt upp med granskningen av miljöavtalen och de betesområden som avtalen omfattar.
År 2023 ansökte 242 gårdar i landskapet om avtal för skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskap. Totalt omfattar avtalen 5.840 hektar betesområden. En betydande del av dem finns i den Åboländska skärgården.
I Åboland har närmare 60 gårdar ansökt om miljöavtal, den sammanlagda arealen är knappt 2.440 hektar.
Den största betesarealen, 1.820 hektar, finns i Pargas och Pargas skärgård. Här har 35 djurgårdar ansökt om miljöavtal. I Kimitoön är antalet gårdar 24. Deras avtal omfattar tillsammans 617 hektar betesområden. Alla gårdar med betesområden granskas.
Miljöexpert Mia Forssell, som jobbar med både handläggning av miljöavtalen och granskningen av betesområdena, säger att man hittills har hunnit granska cirka hälften av områdena. Målet är att resten ska vara färdigt granskade i år.
Av de betesarealer som granskats i Egentliga Finland har 20 procent, eller närmare 600 hektar, fallit utanför stödsystemet eftersom betesmarkerna inte uppfyller de nya kraven för miljöavtal. Grovt räknat handlar det om ett inkomstbortfall på 300.000 euro i minskade stödpengar för djurägarna.
Stöden som djurägarna kan få finns i två olika nivåer. För inventerade betesområden med vårdbiotoper som är nationellt och regionalt värdefulla betalas 610 euro per hektar. För betesområden som räknas som lokalt värdefulla är stödet 460 euro per hektar.
Återbetalningar hotar
I Åboland har närmare 270 hektar betesområden inte blivit godkända granskningarna. I Pargas har 214 hektar fallit utanför stödsystemet, medan 53 hektar har ratats i Kimitoön. Andelen betesområden som faller utanför stödsystemet väntas öka i takt med att granskningarna fortsätter.
Forssell säger att huvudregeln för godkännande är att det måste finnas beten för djuren på områdena och att områdena kan skötas. Till exempel områden vid skogsbeten där det växer endast enbuskar, blåbärs- och lingonris godkänns inte som betesområde enligt de nya reglerna.
Gårdar vars miljöavtalsområden inte granskats i fjol blir tvungna att betala tillbaka ersättningar för 2023 för de områden som inte godkänns i granskningen.
Forssell uppskattar att det blir aktuellt med återbetalningar nästa år. Men någon tidtabell har inte fastställts ännu.
Hon har förståelse för djurböndernas frustration över de nya direktiven och att många har det kämpigt.
– Det skulle gärna få finnas fler djurgårdar med djur på beten eftersom det är bra för naturens mångfald. Men det är jättedyrt och det är tufft. Många har sagt att de överväger att sluta, säger Forssell.