Naturresursinstitutet Luke har uppdaterat förhandsresultaten för 2021 års lönsamhetsbokföring och prognoserna för 2022. Trots den svaga skörden steg den relativa lönsamheten 2021 inom jordbruket till det bästa resultatet sedan 2007. Men under 2022 drogs resultatet ned speciellt på grund av den snabba ökningen av produktionskostnaderna.
Den genomsnittliga företagarinkomsten för jordbruks- och trädgårdsföretag var 2021 ungefär 23.400 euro. Lönsamhetskvoten var 0,52, vilket betyder att företagarinkomsten täckte 52 procent av företagarfamiljens lönekrav och räntekravet på eget kapital.
Avkastningen på det totala kapitalet var -0,2 procent, vilket innebär att företagen inte alls gav någon ränta på det investerade kapitalet. Företagens lönsamhet drogs uppåt av att försäljningsintäkterna och stöden ökade. Kostnaderna hölls på samma nivå som 2020.
Under 2022 ökade företagens totala intäkter i medeltal med 20 procent till över 230.100 euro per gård. Produktionskostnaderna utan företagarfamiljens lönekrav och räntekrav på eget kapital ökade med 27 procent till 211.800 euro per gård.
Då man från de totala intäkterna drar bort kostnaderna får man företagarinkomsten. Företagarinkomsten 2022 sjönk i medeltal med drygt en femtedel till 18.300 euro per gård. Lönsamhetskvoten gick ner till 0,45 och avkastningen på det totala kapitalet var -1,0 procent.
Växtodlingens lönsamhet förbättrades
Under 2022 steg producentpriserna på odlingsväxter ordentligt. Enligt den skördeprognos som Luke publicerade i november så var spannmålsskörden hela 38 procent bättre än föregående år. Av denna anledning steg intäkterna på spannmålsgårdarna.
Odlingskostnaderna steg speciellt på grund av att gödseln och energin blev dyrare. Trots de ökade kostnaderna så steg lönsamhetskvoten för odlingen av spannmål, olje- och baljväxter till 0,89. För övrig växtodling steg lönsamhetskvoten till 0,49.
Då det gäller frilandsproduktionen verkar lönsamheten ha tagit ett rejält kliv uppåt. I prognosen finns emellertid stora osäkerhetsfaktorer som gäller prisutvecklingen på grönsaker och skördeprognosen. Det lilla urvalet gårdar som används i prognosen ökar också osäkerheten.
Inom växthusnäringen drar de höjda produktionskostnaderna ner lönsamheten efter flera år av positiv utveckling. De förhöjda energipriserna påverkar resultatet kraftigt.
Dålig lönsamhet inom husdjursproduktionen
Enligt prognosen sjunker mjölkgårdarnas lönsamhetskvot 2022 från 0,59 till 0,21. De högre producentpriserna och den högre skörden jämfört med föregående år ökade de totala intäkterna för mjölkgårdarna till 440.000 euro. De dyrare produktionsinsatserna drog ändå ner resultatet så att företagarinkomsten endast blev 17.500 euro per gård.
För övriga gårdar med nötproduktion blev lönsamheten ännu svagare än mjölkgårdarna. Lönsamhetskvoten gick under noll, det vill säga det blev ingen företagarinkomst alls.
Lönsamhetskvoten för svingårdarna sjönk på grund av de högre kostnaderna till 0,60 och för den mest lönsamma husdjursproduktionsgrenen, fjäderfäuppfödning, till 1,33 procent. Lönsamhetsprognosen för fjäderfäuppfödning är osäkrare än för övriga husdjursproduktionsgrenar på grund av det lilla urvalet gårdar.
Dessutom är fjäderfägårdarnas företagarinkomst liten i förhållande till produktionens omfattning. Det gör att prognosens noggrannhet minskar, eftersom redan rätt små ändringar i produkt- och insatspriser avspeglas mångfalt i företagarinkomsten och lönsamheten.
– De höga priserna på spannmål och energi försvagar husdjursgårdarnas resultat även detta år, även om höjningarna av producentpriserna verkar förbättra läget. Futurpriserna på spannmål på de europeiska börserna förutspår inga prishöjningar för den kommande växtsäsongen. De dyra produktionsinsatserna ger ändå utmaningar för ekonomin på växtodlingsgårdarna, spekulerar Jukka Tauriainen som är forskare på Luke.
Som basmaterial för prognosmodellerna 2022 har använts bokslut från 660 lönsamhetsbokföringsföretag från år 2021 och bokslut från 76 företag från 2022. I de företagsvisa prognoserna för 2022 har man beaktat ändringarna i producent- och insatspriser, stödändringar och regionala medelskördar. I prognoserna görs antagandet att gårdarnas storlek är oförändrad och att de producerar samma produkter med samma insatser som tidigare år.
På basen av de företagsvisa resultaten har medelvärden räknats ut som motsvarar ungefärliga resultat för de 31.200 största jordbruks- och trädgårdsföretagen.