Kevin Ginman och Eric Sjöskog är fjärde årets agrologstuderande på Novia. De ser utbildningen som både värdefull och mångsidig och poängterar värdet av ny teknik och intryck från andra delar av världen för att föra lantbruket framåt.
– Med en bakgrund som jordbrukare var det naturligt för mig att söka till Novias agrologlinje. Jag ville helt enkelt ta nästa steg, vilket för mig innebar att utveckla min kunskap inom odlingsteknik.
Det säger Kevin Ginman, som är 22 år gammal och uppväxt på en spannmålsgård på Kimitoön. Andra stadiets utbildning gick han på Axxell Brusaby för att sedan år 2019 söka sig till agrologlinjen på Novia.
– Jag trivs väldigt bra, och studierna är faktiskt lärorika. Nu under fjärde året kan man verkligen fördjupa sig och det lönar sig att ta alla kurser som man bara kan, säger Ginman.
Praktik på en gård i Skåne
Ginman understryker även värdet av det praktiska för att ta till sig nya intryck.
– Jag gjorde min specialiseringspraktik på Trollenäs gods i Skåne nu i somras, och fick lära mig hur de tänker och odlar i Sverige, berättar han.
Den svenska gården hade odlingar på 1.200 hektar som bestod av främst spannmål, men också sockerbetor. Ginman poängterar att det alltid är lärorikt att få se hur saker och ting går till i andra delar av världen, inte minst då arbetssätten och volymerna blir sofistikerade och omfattande.
– På en så jättestor gård hade de givetvis den senaste tekniken och de mest avancerade maskinerna. Inom odlingen låg fokus på höstsådda grödor och sockerbetsodling eftersom Sveriges enda sockerbruk ligger i Skåne. Så var växtperioden också mycket längre.
Beträffande den egna gården i Kimito ter sig en fortsättning av verksamheten i Ginmans regi naturlig, men utgör samtidigt en avlägsen framtid som ger utrymme för en karriär innan dess.
– Det är klart att jag skall ta över gården, men inte lika klart vad jag skall göra tills den dagen kommer. Möjligtvis åker jag tillbaka till Sverige för att jobba på någon gård där.
Mångsidigt och utvecklingsbart kursutbud
Eric Sjöskog är 23 år gammal och hemma från en mjölkgård i Purmo i Pedersöre. För honom var valet av skola inte alls självklart, utan något han blev bekant med under sina tidigare studier.
– Jag visste inte om att det fanns en utbildning som hette agrolog på Novia förrän andra året vid Optima Lannäslund. Det kom relativt snabbt på då en lärare började berätta om Novia, vilket jag tyckte lät intressant. Så åkte vi på studiebesök och så mitt i allt hade jag sökt in som agrolog. Det beslutet ångrar jag inte en dag!
Sjöskog uppskattar det varierande kursinnehållet på Novia, men som mjölkgårdsson skulle han ändå gärna lära sig mera om just husdjur samt mjölk- och nötköttsproduktion.
– Vi har jättebra växtodlingskurser, men jag skulle gärna se att vi hade mer husdjurskurser. Under min tid har vi också haft en hel del skogskurser, och här skulle jag hellre lägga in kurser om ekonomi eller husdjur, påpekar han.
Bland de mera givande tidsaktuella kurserna lyfter Sjöskog fram energisidan.
– Vi har haft en kurs i bioenergi som varit mycket intressant där vi lärde oss om förnybara bränslen, biodiesel, etanol och flisuppvärmning.
Sjöskog har förutom sitt intresse för förnybar energi även ett stort intresse för hållbar jordbruksverksamhet som också skall cirkulera på rätt sätt. Ensidigheten är något han vill komma bort från.
– Jag gillar det här med tanken med både djur och vallodling samt spannmålsodling integrerat i ett, det vill säga att man får med hela kretsloppet.
En ljus framtid
De osäkra tiderna till trots har Sjöskog en stark tro på lantbrukets framtid eftersom samhället inte kan fungera utan det.
– Det handlar om att klara av det nuvarande och vänta på att marknaden vänder. Men absolut finns det en framtid, det tror jag starkt på, och inom alla sektorer.
Sjöskog efterlyser ändå en större förståelse för lantbruket från samhället överlag. Han tycker att yngre människor tenderar vara mera negativt inriktade till jordbruk än äldre.
– Yngre folk tror ju att vi inte tar hand om våra djur, och att vi kör omkring med traktor bara för att det är roligt. De undrar varför vi klagar om att vi inte får betalt då vi lyfter stöd. Äldre folk ser helheten och förstår att maten skall komma någonstans ifrån, eftersom de ofta också är uppväxta på gårdar. De vet oftast mera.
Inom sitt egna skrå ser Sjöskog att entusiasmen för lantbruk är lika stark både bland unga och äldre. Den yngre generationen jordbrukare är dock mera tekniskt orienterad än den äldre.
– Teknikintresset inom både djurhållning och maskinkörning har ökat ganska ordentligt eftersom vi vill arbeta så effektivt som möjligt och vara ute på åkern så lite som möjligt och på så sätt optimera vår tidsanvändning.
Både Sjöskog och Ginman vidhåller att en utbildning ger mycket mervärde, samt att det finns gott om möjligheter för agrologer inom lantbruket för tillfället.
– Det lönar sig absolut att söka in till agrologlinjen. Men om man kommer från en yrkesskola som exempelvis Brusaby skall vara beredd på att studierna vid en yrkeshögskola är mera krävande, säger Ginman.
För de som befinner sig i valet och kvalet har Sjöskog en enkel hälsning:
– Har du ens lite intresse så skall du absolut söka! Man skaffar sig nya erfarenheter och får dessutom träffa folk från hela Finland.