Ålands landskapsregerings veterinär Maria Borgström fortsätter att rada upp byråkratiska hinder för testning av virtuella halsband på åländska betesdjur.
Men Ålands Hushållningssällskap ger inte upp utan har nu anställt etologen Diana Maximes som projektledare under hösten och vd Magnus J Stark hänvisar till att virtuella halsband redan har testats under tre år vid Tammerfors universitet.
Finlands djurskyddslag gäller som en så kallad blankettlag också på Åland och därför tycker Stark att metoden självklart borde få demonstreras också på Åland.
– Vi vill nu få närmare uppgifter om Tammerfors-projektets resultat, försöksupplägg och etiska tillstånd och Diana ska snabbt ta kontakt med forskaren i Tammerfors, säger Magnus Stark, som fortfarande hoppas få möjlighet att demonstrera virtuella halsband ännu under den här betessäsongen.
Den nya projektledaren Diana Maximes är utbildad inom etologi, som handlar om djurs beteende och orsakerna till dessa.
Polisanmälan hänger i luften
På Åland finns närmare 7.000 hektar naturbeten. Där skulle det skulle vara betydligt billigare och enklare att ordna betesdrift med virtuella halsband, som med en ljudsignal eller svag elstöt får djuren att hållas innanför ett betesområde som markerats på en karta.
Ekonomiska kalkyler som på vårvintern genomfördes med hjälp av fyra åländska modellgårdar visade att virtuell stängsling sparar arbetstid och pengar för uppfödare av nötdjur och får.
Men landskapsregeringens veterinär Maria Borgström och ställföreträdande avdelningschef Ylva Lindström polisanmälde hushållningssällskapet redan i maj och innan man ens hade påbörjat någon demonstration av hur de virtuella halsbanden en av märket Nofence fungerar.
Dessa halsband är godkända i exempelvis Norge, Storbritannien och Australien, men något besked om hur polisutredningen avancerat hade hushållningssällskapet ännu inte fått på onsdagen den här veckan.
”Inget beslut om projektgodkännande”
Hushållningssällskapet anser att landskapsregeringen i ett beslut från den 23 november i fjol gett klartecken att testa halsbanden. Detta beslut är taget av Ålands utvecklingsminister Alfons Röblom, men i måndags den här veckan meddelade landskapsveterinären Maria Borgström, som tillträdde sin tjänst i januari i år, att hon tolkar beslutet på ett helt annat sätt.
Borgström skriver att beslutet från den 23 november i fjol ”varken utgör ett beslut om verksamhetstillstånd eller ett projektgodkännande. Tvärtom konstateras det endast i beslutet att det ursprungliga beslutet, med landskapsregeringens ställningstagande, av den 9 mars 2021, inte omprövas. Detta konstaterande är därefter ”kompletterat” med en kommentar, vilken inte i sig utgör något beslut om tillstånd, eller en bedömning att tillstånd inte behövs för aktuellt projekt”.
Enligt beslutet den 9 mars 2021 förbjöds användningen av virtuella halsband på Åland. Detta beslut undanröjdes kort efteråt av Ålands Miljö- och Hälsoskyddsmyndighet ÅMHM, som hade anhållit om ett förhandsbesked, men sedan konstaterade att det inte fanns någon laglig grund för landskapsregeringens beslut att förbjuda halsbanden som aldrig testats på Åland.
– Inget brott hade begåtts, konstaterade ÅMHM.
Testats i Finland redan under 3 år
Motiveringen för att förbjuda virtuella halsband på Åland var att ”denna metod använder redskap eller anordning som uppenbart kan utsätta djuren för onödigt lidande.”.
Men motiveringen är väldigt ologisk och inkonsekvent eftersom den elstöt som halsbanden avger är betydligt svagare än stötarna från vanliga elstängsel, som ju sedan decennier är tillåtna både i Finland och på Åland.
Och i ett pressutskick som bland annat Hufvudstadsbladet berättar om har de virtuella halsbanden redan testats under tre år vid Tammerfors universitets fakulteter för informationsteknologi och elteknik.
I artikeln berättas också om hur man testat virtuell stängsling hos boskapsuppfödaren Philipp Mayer i Lempäälä utanför Tammerfors.
Halsbandet ger ifrån sig ett ljud som ökar i styrka om djuret försöker lämna det markerade betesområdet. När ljudet nått sin högsta nivå avges en lätt elstöt som lär djuret att ändra riktning genast när ljudsignalen hörs.
Mayer berättar att kon Meeri mycket snabbt lärde sig att hålla sig inom det markerade området.
– På 24 timmar förstod hon att hålla sig innanför gränserna. Första dagen rymde hon en gång, andra dagen noll gånger, säger han enligt Hbl.
Kossan Meeri gick till och med emot flockinstinkten och stannade kvar även när de andra djuren på betet rörde sig utanför området.
Liknande resultat om hur snabbt även fåren lär sig hur de virtuella halsbanden fungerar har Sveriges TV rapporterat om från Gotland.