Projektet Farmer Time Finland i svenska Österbotten fick stor synlighet på Åland förra veckan i samband med kick-offen för fortsättningen på Ålands producentförbunds kampanj ”Sätt Åland på tallriken”.
Meira-Pia Lohiluoma som är direktör för Österbottens svenska lantbrukssällskap i Vasa presenterade via nätet den framgångsrika österbottniska satsningen för att ge barn och ungdomar viktig kunskap om bönders arbete och vardag.
Farmer Time Finland drivs av Österbottens svenska lantbrukssällskap och finansieras via Aktion Österbotten. Syftet är att koppla ihop primärproducenter med olika grupper av barn och ungdomar, som får lära sig om bondens vardag och livsmedelsproduktionens betydelse för en hållbar utveckling.
Ett 20-tal bönder medverkar redan i projektet genom att via smarttelefoner visa bilder från sitt vardagliga arbete med åkrar, djur, växter och maskiner. Målet är att göra flera digitala besök hos samma bonde för att visa utvecklingen både för växter och djur.
Lammköttslunch med fårfarmaren
Ett praktexempel på hur projektet kan fungera är hur en barngrupp i Sverige vid flera tillfällen fick följa med lamning och annat arbete hos en fårfarmare.
– Och det hela slutade med att barnen fick äta en lunch på lammkött tillsammans med fårfarmaren själv, berättade Meira-Pia Lohiluoma.
Till projektets övergripande syften hör också att överbrygga klyftan mellan stad och landsbygd samt att stimulera ungdomars intresse att både utbilda sig och arbeta inom naturbruksnäringar.
Projektet har utöver tiotals virtuella samtalen även arrangerat virtuella klassresor till bondgårdar. En sådan virtuell klassresa till en mjölkgård har redan visats 32.000 gånger på youtube.
– Så när en klasslärare öppnar en visning som 20 elever tittar på når de virtuella klassresorna ofattbart många barn och unga!
Axganmat varje vecka
Kickoffen för höstens kampanj att i höst en gång i veckan servera ”axganmat” baserad på åländska råvaror samlade närmare 20-talet personer från skolkök och andra offentliga storkök.
Landskapsregeringen satsar 200.000 euro för projektet som är en fortsättning på Ålands producentförbunds tidigare projekt ”Sätt Åland på tallriken”. Då riktades kampanjen till enskilda konsumenter och den här gången är målgruppen alltså dagisbarn, skolelever och människor på äldreboenden.
Kampanjledaren Harriet Strandvik och matinspiratören Viktor Eriksson bjöd på smakprover av rostbiffssallader och en smoothie med äppel och kanel baserad på ”gårdagens” havregrynsgröt.
De gav många praktiska råd och tips och har också skapat förslag till åländska menyer under kampanjen.
Ökar matens värde
På ÅPF:s hemsida kan alla som medverkar i projektet hämta illustrationsmaterial för det nya projekt. Det finns också färdigt tryckta affischbilder på unga åländska matproducenter som levererar produkter till Ålands Trädgårdshall ÅTH.
ÅPF:s vd Sue Holmström påpekade att kampanjen vill stötta böndernas viktiga arbete genom att lyfta fram jordbrukets roll i matproduktionen.
– Och matens värde ökar om man vet vem som producerat råvarorna, betonade hon.
Ålands landsbygdsutvecklare Lena Brenner berättade om Axgan-dagen som arrangeras första gången den 3 november. I fortsättningen ordnas Axgan-dagen varje år den första fredagen i november.
Hon förklarade att ordet axgan kan kopplas både till personer, maträtter och produkter eller tjänster som prioriterar närproducerat åländskt.
– Det får jättemånga kringeffekter när man handlar åländskt, men en måltid måste inte alltid till 100 procent vara helt åländsk för att vara axgansk, påpekade Brenner.