Landskapsregeringen föreslår totalt 660.000 euro i krisstöd för det åländska lantbruket, som drabbades hårdast i hela landet av sommarens svåra torka.
– Det är en signal från landskapet att man vill hjälpa, men det räcker inte på långt när för att täcka skadorna. Tjänstemän och politiker har ännu inte förstått vilka stora kringeffekter skördeskadorna leder till för hela samhället, kommenterar Ålands Producentförbunds vd Henry Lindström.
Stödbeloppen för lantbrukets olika sektorer har räknats fram av landskapsagronom Sölve Högman, som är chef för landskapsregeringens jordbruksbyrå. Pengarna föreslås i en tilläggsbudget som snart ska överlämnas till lagtinget.
– Det har varit en utmaning att träffa rätt så att stödpengarna inte fördelas lika mellan alla jordbrukare, utan riktas framför allt till dem som drabbats hårdast, kommenterar Ålands miljö- och näringsminister Camilla Gunell.
Snabbt godkännande från EU-kommissionen
Sölve Högman konstaterar att också de åländska jordbrukarna till en del får ta del av det riksomfattande krisstödet på 88 euro per hektar för vall och 40 euro per hektar för spannmål samt återbäringen av bränsleaccisen.
Utöver detta lovar landskapsregeringen totalt 100.000 euro som retroaktivt åländskt transportstöd för foder och strö.
Dessutom föreslås åländska Dahlmans slakteri under nästa år få sin slakteriavgift sänkt med 20.000 euro.
En del av dessa pengar är så kallade de minimis-stöd som anses vara av så liten betydelse att de inte på förhand behöver anmälas till EU-kommissionen.
Arealstöd inom växtodling ges enligt det åländska förslaget där skörden varit mindre än 70 procent av normalskörd.
Dessa stöd måste notifieras hos EU, men kommissionen har enligt Högman meddelat att besluten fattas så snabbt att stöden kan betalas före nästa odlingssäsong parallellt med utbetalningen av Finlands stödpaket.
– De minimis-nivån höjs i januari från 15.000 till 25.000 euro vilket gör att det finns utrymme för de föreslagna åtgärderna vid sidan av de redan utbetalda avbytarstöden, påpekar Högman.
Högre stödprocent för konstbevattning
De stödnivåer som landskapsregeringen föreslår, men som slutligt fastställs av lagtinget när tilläggsbudgeten godkänns, är 450 euro per hektar för lök och totalt 100.000 euro.
För potatis föreslås 300 euro per hektar och ett totalbelopp i budgeten på 200.000 euro.
För övriga grönsaker föreslås 1.000 euro/ha och totalt 65.000 euro.
För spannmål och oljeväxter är beloppen 55 euro/ha och 100.000 euro, men inga stödpengar ges för den spannmål som får stöd i det riksomfattande stödpaketet.
Investeringsstödet för bevattningsåtgärder föreslås höjas från nuvarande 30 till 35 procent. Bevattningsstödet beräknas kosta ca 50.000 euro.
– En positiv sak liksom att fraktstöd för foder beviljas retroaktivt, kommenterar Henry Lindström.
Landskapsregeringen föreslår också möjlighet att bevilja likviditetslån med en fullmakt upp till 1.000.000 euro, vilket gör det möjligt att bevilja landskapsgarantier till 70 procent för lån mellan 110.000 och 15.000 euro. Fullmakten ger också möjlighet till räntestöd för skördeskadelån.
Vill söka enkla lösningar
Henry Lindström konstaterar att även om de föreslagna stödpengarna inte alls räcker för att täcka de faktiska skördeskadorna kommer ersättningarna ändå att underlätta när odlarna ska sätta igång produktionen för nästa år.
Men nu är det också viktigt att man hittar så enkla och ”obyråkratiska” sätt som möjligt att söka ersättning.
Den frågan ska bland annat behandlas i den skördeskadekommission som landskapsregeringen nyligen tillsatte och där Anki Mansén-Kalm och Leif Hagberg representerar ÅPF med Mikaela Liljegren respektive Michael Perander som ersättare.
ÅPF:s ledning ska i dag fredag diskutera med sina företrädare i skördeskadekommissionen hur förbundet ser på saken för att enligt Lindström försöka ”hitta så enkla lösningar som möjligt”.
– Det finns många frågor att besvara. Jag pratade nyligen med en odlare som berättade att han fick normal skörd där han kunde bevattna, medan det på andra skiften varit fullständig katastrof. Ska man då exempelvis värdera skadorna utgående från ett medeltal för hela gården eller på basen av enskilda skiften?