När SLC Nylands välmåendeutskott efter sex års paus förra helgen åter besökte den åländska Skördefesten var det ingalunda för att maximera antalet besök bland de totalt 49 utflyktsmålen. Tvärtom tycktes det handla om ett utstuderat sparsmakat program för att plocka russinen ur kakan, frossa med ögonen och äta gott med Borgåmått.
Men visst fick de 27 deltagarna också närkontakt med åländsk livsmedelsproduktion. Speciellt besöket på Bolstaholms gård fångade Rickard Backmans och Hanna Westmans intresse.
– Här skulle det ha varit intressant att få en närmare presentation, tyckte de.
Bolstaholm drivs av Henrik och Ann Sundberg. Gården föder upp köttdjur av rasen Charolais och efter slakt i Mariehamn säljs köttet direkt till konsumenter. Det handlar om en mängd olika köttdetaljer förpackade i olika varianter samt korv med varierande kryddsmaker.
Precis samma inriktning som Hanna och Rickard satsar på sedan de för några år sedan tog över släktgården Jeggars i Hila i Kyrkslätt. Gården har anor från 1683 och nu satsar de på ekologisk köttuppfödning med i dagsläget 40 dikor samt ekofår.
Pub satsar åländskt
Men det hade förstås varit en lång resa innan charterbussen, som startade tidigt på morgonnatten från Liljendal, kom fram till Mariehamn på fredagseftermiddagen. Efter snabb incheckning på hotellet fortsatte färden till den väntande middagen på Pub Stallhagen i Finström Grelsby.
Stallhagens bryggeri har ekonomiskt haft flera tuffa år eftersom pandemin med sina rese- och andra begränsningar slog väldigt hårt precis när bolaget hade satsat stort för att mångfaldiga sin öltillverkning.
Men puben som blivit ett populärt lunchställe för många som arbetar i norra Ålands tätort Godby stod stadigt i stormen. ”Matmamman” Johanna Dahlgren är både känd och erkänd samt även belönad för maten och kökets sätt att lyfta fram närproducerade råvaror.
Välmående nyländska gäster tycktes inte ha blivit besvikna.
Hagelskur blev start för nya tag
På lördagsförmiddagen bänkade sig gänget hos Anna och Jan Alm i Finström Tjudö för att höra hur lilla äppelodlingen Öfvergårds, eller äppelträdgård som de själva kallar det, hittat sin nisch med förädling och specialisering.
Bland annat tillverkas prisvinnande sortrena äppelmuster, äppelglögg, picklade äppelskott och andra delikatesser.
En hagelskur som 2014 förstörde hela gårdens äppelskörd blev startskottet för att utveckla den traditionella äppelodlingen till ett kreativt företag som satsar på mathantverksmässig förädling av gårdens äppel.
Dessutom bedriver man gårdsturism och har Ålands hittills enda andelsjordbruk där både ålänningar och andra kan ha sina egna äppelträd.
Skillnaden kan vara väldigt stor beträffande både smak och färg när man rent bokstavligt pressar musten ur ljusoranga Amorosa, rosenrosa Disovery eller vitgula Zonga, för att bara nämna några av Öfvergårds tiotal äppelsorter.
I Helsingforstrakten säljs Öfvergårds juice på K-Supermarket Nikinmäki i Vanda och K-Supermarket Tapiola i Esbo och i Österbotten hos Björkö Handeln.
Spannmålsodlaren Staffan Eliasson från Karis ville veta vad som är det största hotet för äppelodlare.
– Rönnbärsmalen, lövvedsborren och äppelvecklaren. Speciellt om det regnar mycket efter blomningen måste man spruta flera gånger, förklarade Jan Alm.
Några av gårdens sorter är redan plockade, men fortfarande hänger det kvar enstaka äpplen på en del av träden.
– Man ser helt enkelt inte alla äpplen när man plockar. Och om det regnar under plockningen blir det av någon anledning fler äpplen kvar, skrattar Jan Alm.
Bistrolunch på upphöjd nivå
Följande anhalt var Grannas Bistro i Västanträsk på andra sidan stora Tjudö träsk, som är viktig för bevattningen av de många äppelodlingarna runt omkring.
Just Västanträsk är den åländska äppelodlingens verkliga centrum och ordet ”Västanträsk-andan” har blivit ett uttryck för att beskriva själva sinnebilden av småskalig åländsk driftighet.
Men besökstrycket var stort hos Grannas och lite smolk i bägaren blev det onekligen när gruppen fick vänta ganska länge på sin bistromat. Detta trots att ägaren Jan Mattsson själv med till synes van hand plockade undan disk för att hjälpa sin personal.
Dröjsmålet harmade reseledaren Gunilla Grönholm, som jobbar på SLC-kansliet i Helsingfors. Hon beklagade att man inte kunde förhandsboka lunchen för gruppens 27 deltagare, men å andra sidan fick nylänningarna sätta sig till bords i bistrons allra heligaste utrymmen på andra våningen.
Storpublik varje år
Nästa anhalt var Bolstaholms gård som varje år drar Skördefestens största publik till Geta på norra Åland.
I år verkade köerna kortare än vanligt, men gammelhusbonden Götrik Sundberg försäkrade att skenet bedrar och besökarna lika många som förr om åren.
– I går hade vi 3.800 personer och dag blir det ännu fler!
Men det kräver planering och kostar även pengar att hålla köerna korta när publiktillströmningen är så våldsamt stor.
– Henrik och Ann har 30 anställda och dessutom är det ju väldigt många som säljer sina egna produkter, säger Götrik och syftar på sonen och svärdottern som sköter hela ruljansen.
Jakten bibehåller regional kontakt
Ingåbon Jarl Österman och Marianne Strandberg från Bromarv passar på att dra nytta av den korta kön till just caféet för att få eftermiddagsfika med dopp.
De två är särboende som under Ålandsresan fick chans till tre dygns närkontakt.
Jalle har varit många gånger på Åland eftersom han hör till ett kompisgäng som varje år brukar träffas hos varandra i Sund Mångstekta, Nagu i Åboland och Ingå i västra Nyland för att jaga bland annat rådjur, vitsvanshjort och gäss.
– Senast jag var på Åland höll man på att bygga kvighotellet i Jomala Ingby, men då var det ännu inte i bruk, berättar Jalle och avslöjar jordbrukarens öga för att skapa sitt eget tidsperspektiv.
Åtminstone officiellt är Jalle pensionär och gårdsbruket är numera helt inriktad på spannmålsodling. Förr odlade han också sockerbetor, men liksom på Åland blev betorna olönsamma när sockerbruket i Salo lades ner.
– Nu kostar frakten 14 euro per ton och vi får 28 euro för betorna så det lönar sig inte längre.
Lyxmiddag med historisk utsikt
Från Bolstaholm styrdes kosan snabbt till Mariehamn för några timmars ledig tid före den väntande middagen med restaurang Nauticals guterade mat inklusive utsikt över den gamla veteseglaren Pommern som nu är museifartyg i Västerhamn samt solnedgången över Ålands hav.
De finsmakande nylänningarnas odyssé fick för Ålands del sin klimax på söndagen med besök på Amalias limonadfabrik och Mercedes Venezuelainspirerade chokladpraliner som extraordinär delikatess.
Bra kommers för nöjda försäljare
Också i år gjordes det många affärer under den åländska Skördefesten som under de tre dagarna förra veckoslutet beräknas ha lockat 15.900 unika besökare.
– De försäljare som vi har haft kontakt med verkar väldigt nöjda, säger verksamhetsledaren Ida Segerström-Wester i arrangörsföreningen Skördefestens vänner.
I fjol var försäljningen nästan en miljon euro och Segerström-Wester räknar med minst samma siffror i år.
I Skördefesten deltog ca 100 försäljare utöver de 49 medverkande gårdarna och restaurangerna.