Åland får sannolikt inget eget Landsbygdsutvecklingsprogram från år 2020 och framåt.
– Så ser det ut just nu, förklarade Kai Heikkilä från EU-kommissionen i Bryssel när landskapsregeringen förra veckan ordnade ett seminarium om hållbar livsmedelsproduktion inom jordbruket och livsmedelssektorn.
Heikkilä bevakar enligt sin egen beskrivning både Finlands och Ålands jordbruksintressen vid EU-kommissionen i Bryssel. Enligt Heikkilä vill kommissionen förenkla byråkratin kring stödsystemet och planerar därför att kraftigt minska antalet jordbruksprogram under nästa programperiod.
Tanken är att varje medlemsland endast får ha ett jordbruksprogram, vilket kommer att sätta stopp för självstyrda Ålands möjligheter att liksom hittills ha ett eget specialutformat LBU-program.
– Exempelvis Frankrike har nu 25 olika program, berättar Heikkilä.
Men han påpekar att Finland kan dela upp LBU-programmet för olika regioner och tror att detta exempelvis kan bli fallet också för östra Finland.
Oroar inte ÅPF
Ålands producentförbunds vd Henry Lindström är ändå inte särskilt oroad för hur jordbrukspolitiken kommer att bedrivas på Åland under den kommande programperioden.
– Finlands och Ålands LBU-program har ändå varit så pass lika redan nu. Under den nuvarande perioden skulle det däremot ha varit möjligt för Åland att ha ett mera specialanpassat program, men det ville politikerna inte eftersom de inte satsade mera pengar, säger Lindström.
Ett större bekymmer enligt Lindström är att EU:s anslag för jordbruket minskar väsentligt som en följd av brexit när Storbritannien nästa år lämnar EU.
ÅPF:s förra ordförande Tage Eriksson påpekade under diskussionen att det måste skjutas till mera åländska resurser för jordbruket eftersom pengarna från EU inte kommer att räcka till.
– Det blir det kommande lagtingets sak att ta upp dom frågorna, kommenterade näringsavdelningens chef Linnea Johansson med tanke på lagtingsvalet hösten 2019.
Åland blev överkört om nya fiskekvoter
Jordbruksbyråns chef Sölve Högman konstaterar att det nu gäller för landskapsregeringen att börja diskutera med riksmyndigheterna hur det nya jordbruksprogrammet ska fungera på Åland.
– Så har vi ju haft det redan nu inom fisket, påpekar Högman.
Finland har ett enda fiskeriprogram. Det är myndigheterna i Helsingfors som exempelvis har fattat besluten om hur Finlands fiskekvoter ska fördelas mellan riket och Åland.
Vid den senaste fördelningen av fiskekvoterna ansåg landskapsregeringen att de åländska synpunkterna blev totalt åsidosatta. Jord- och skogsbruksministeriet fattade nämligen sitt beslut om fiskekvoterna utan egentliga förhandlingar med Åland vilket landskapsregeringen anser att regelverket förutsätter.
Vill få bättre lönsamhet för Ålands jordbrukare
På seminariet berättade landsbygdsutvecklaren Lena Brenner om den hållbara livsmedelsstrategi för Åland som tagits fram under ÅPF:s ledning.
Brenner är nu ordförande i den arbetsgrupp som tillsatts för att implementera och i praktiken förverkliga strategins ”fem spjutspetsar”.
– Arbetsgruppens uppgift blir nu att se till att saker händer. Målsättningen är att till 2030 ta fram produkter med åländsk smak som inte är utbytbara i butikerna och att förbättra producenternas lönsamhet med 20 procent, sammanfattade Lena Brenner den ambitiösa visionen.