I Kyrkslätt pågår ett skogsjordbruksprojekt som ska göra jordmånen i en utarmad åker bördig igen.
– Avkastningen från ett mångfaldigt skogsjordbruk är högre än avkastningen från samma område med endast spannmål, säger projektledaren Joshua Finch från Yrkeshögskolan Novia.
På Lill-Nägels gård i Kyrkslätt finns en åker där jorden i princip kan klassas som död. På 1940-talet hässjade man hö här, men på grund av låg avkastning från konventionell spannmålsrotation har ägaren nu låtit plantera gräs.
Projektledaren Joshua Finch från Yrkeshögskolan Novia leder projektet Agroforestry i Nyland som ska göra jordmånen bördig igen.
– Vi gör en studie i möjligheter att åstadkomma jordförbättring med skogsjordbruk i finska förhållanden.
Han menar att den infertila åkern är ett fynd ur forskningsperspektiv.
– I och med att marken här är så utarmad blir det lätt för oss att se förändringar och hur grödorna växer.
15-20 olika grödor
Valet av grödor har anpassats till åkerns förutsättningar att utveckla ett fungerande ekosystem både ovan och under jord. Runt den 0,8 hektar stora åkern löper det ett viltstängsel som ramar in alléodlingen där Joshua Finch och praktikanter från Novias utbildning i Sustainable Coastal Management har planterat körsbärs-, äppel- och plommonträd, vinrankor, rabarber, vinbärsbuskar och andra växter.
– Vi har 15-20 olika grödor som med tiden ska producera en bättre jordmån. Vi planterar aldrig två likadana fruktträd bredvid varandra, vilket ökar deras resiliens. De mångfaldiga grödorna gör att sjukdomar inte sprider sig lika lätt. Alla grödor är av olika höjd för att de inte ska konkurrera om solljuset.
I väntan på att fruktträden, som planterades ifjol, ska ge skördar, har Joshua Finch i vår satt vitlök på remsorna.
– Då slipper vi hålla efter ogräset, och håller jorden fuktig. En grundtanke inom skogsjordbruk är att undvika bar mark, och arbeta med flera skördar.
Bredvid fruktträden ser man den snabbväxande viden, som är ett så kallat amträd och har som uppgift att hjälpa fruktträden att utvecklas.
– Viden kommer vi att ta bort när fruktträden blir tillräckligt stora. Vi vill inte att körsbärsträden ska växa för snabbt.
Frön från fem olika växtfamiljer ska ersätta gräset som växer i kantzonen runt åkern och öka den biologiska mångfalden.
– Här finns kvävefixerande växter, marktäckande växter, växter med djupa rötter och ytliga rötter. Trädrötterna ökar infiltrationen av vatten, kolinlagringen i jorden och det cirkulära flödet av näringsämnen lokalt. Tillsammans hoppas vi att de skapar en bördig jord.
Träd som inte bär frukt kommer att planteras vid staketet som vindskydd och för att attrahera pollinatörer.
– Träden är vår prioritet för de ger mest avkastning på sikt. Ekar, almar och askar kan leva i hundratals år och gör ett stort arbete med att göra jorden bördig med sina unika mikrober.
I Finland finns det mycket skog, men träden utnyttjas sällan som vindskydd, vilket är synd, då vinden är ett stort problem på öppna åkrar, menar Joshua Finch.
– Skulle man plantera träd som bryter den öppna odlingsmarken skulle det skapa ett mikroklimat som skulle kunna öka avkastningen med upp till 10-25 procent.
Bärbuskar och fruktträd
Skogsjordbruk är ett nygammalt sätt att odla, som Projektet Agroforestry i Nyland vill hjälpa till att etablera i Finland. Det är ett sätt att anpassa jordbruket till klimatförändringarna, hushålla med vatten, förbättra jordmånen och öka den biologiska mångfalden.
– Den uteblivna arealen för odlingen kompenseras av vinsten från bärbuskar och fruktträd. På den närliggande äppelgården Råbacka, som ägs av samma jordbrukare, har man valt att låta människor plocka äpplen själva. Många människor är intresserade av att köpa närodlat och vi kommer även här att införa ett CSA-system, säger Joshua Finch.
Yrkeshögskolan Novia samarbetar i nuläget med sju gårdar, och vill gärna nå ut till fler lantbrukare i Nyland.
– Vi hjälper till med att utbilda i skogsjordbruk, välja typ av skogsjordbruk och förse jordbrukarna med resurser så att de kan lära sig hur de ska designa systemet. Vad som passar varierar från gård till gård. När man som lantbrukare satsar på skogsjordbruk är de första åren naturligtvis en investering, så man ska tänka långsiktigt, även om det kan upplevas som riskfyllt.
Träden minskar inte skördarna så länge de inte är för höga. Mellan trädraderna kan man odla havre och andra sädesslag. En fråga som många lantbrukare ställer sig är hur skördandet ska gå till.
– Avståndet mellan trädraderna är tolv meter, och raderna är spikraka, så en traktor som är 3-4 meter bred har gott om plats att köra.
Skogsjordbruksprojektet på Lill-Nägels gård kommer att pågå till 2026. Man hoppas på ett gott resultat.
– Avkastningen från ett mångfaldigt skogsjordbruk är högre än avkastningen från samma område med endast spannmål, säger projektledaren Joshua Finch från Yrkeshögskolan Novia.