ÅPF blickade både framåt
och bakåt under vårmötet
Ålands producentförbunds (ÅPF) vårmöte hölls på Ålands landsbygdscentrum förra veckans onsdag. Intressebevakningen uppfattas fungera väl, men behovet av samarbete är större än någonsin. Samtidigt är de ekonomiska och regulativa utmaningarna inom branschen ännu svåra.
Då ÅPF:s vårmöte gick av stapeln förra veckans onsdag framförde ordförande Birgitta Eriksson-Paulson att intressebevakningen nått konkreta mål under det gångna dryga året. En av höjdpunkterna gäller den skrivelse som ÅPF lämnade in till landskapsregeringen i januari beträffande behovet av en revision av Haga Kungsgård. Finansminister Mats Perämaa som deltog i mötet meddelade nämligen att revisionen kommer att göras.
– Vi kan konstatera att vi nog har en viss påverkan, vilket är fint, konstaterade Eriksson-Paulson.
Utmaningarna inom jordbruket är dock fortfarande många, och här lyfte ordföranden fram de traktordemonstrationer som hållits i Europa, och som nu även spritt sig till Åland.
– Vi lyfter på hatten för att den demonstration som ordnades hos oss blev lyckad och fick synlighet, men jag vill påpeka att ÅPF aldrig blev tillfrågade om vi ville delta.
Eriksson-Paulson tog tillfället i akt att kommentera behovet av samarbete inom branschen för att kunna skapa förändringar. Hon påpekade att ÅPF har en roll vid förhandlingsbordet med landskapsregeringen och lagtinget samt ett gott samarbete med centralförbundet, vilket är en resurs.
– Att gå ur ÅPF stärker inte lönsamheten, bidrar inte till någon förbättring och ger ingen drivkraft till förändring, utan tvärtom är det en missnöjeshandling som inte leder någonstans. Samarbete är en styrka eftersom vi tillsammans är starka.
Den ekonomiska situationen var svår ifjol
Eriksson-Paulson lyfte under mötet fram de centrala lönsamhetsutmaningar som karakteriserade fjolåret på grund av stigande inflation och räntor.
– Situationen blev inte lättare på våra husdjursgårdar när de produktionskopplade stöden sköts fram till 2024. Växtodlingen dras också med stora svårigheter eftersom kostnadsökningen stiger och intäkterna långt ifrån kompenserar detta.
Hon lyfte även fram implementeringen av den nya CAP-planen och den ökade byråkrati som ofta tycks finnas till endast för att verifiera åtgärder och därmed missar sitt syfte.
– Naturbeten gör ett konkret exempel. Man pratar sig ofta varm för biodiversitet, och genom betande djur på naturbeten bibehåller vi den. Vårt regelverk motiverar dock inte till detta eftersom komplicerad byråkrati gör att vissa bönder avstår från att vidta åtgärder.
Eriksson-Paulson lyfte även fram delar av landskapsregeringens regeringsprogram.
– Det är bra att man vill öka självförsörjningsgraden och främja ”axganska” livsmedel i offentliga kök. Vi har ju också drivit projektet Sätt Åland på tallriken, som riktat sig till kommunernas offentliga kök. Programmet lovar också att en ny vattenlag skall levereras, och att initiativ för att öka naturbeten skall stödjas, vilket är bra.
Sansad kommunikation och ändamålsenlig verksamhet
Under 2024 gjorde ÅPF en medlemsundersökning vars syfte var att klargöra vad förbundets medlemmar anser om verksamheten och hur den skall se ut. Svaren tyder på att de viktigaste frågorna uppfattas handla om beslutsfattande, lagstiftning, ekonomi, markägarrättsfrågor, stödrelaterade frågor samt lönsamhet.
Vidare önskar medlemmarna att ÅPF skall driva framåt frågorna genom dialog med politiker, mer synlighet i massmedia, främjande av småskaligt jordbruk, utveckling av lantbruksföretagen, mera marknadsanpassning. Växande byråkrati och reglering bör motverkas.
– Det blir nu styrelsens uppgift att gå igenom svaren och analysera dem och se över hur verksamheten och stadgarna uppfyller behoven, kommenterade Eriksson-Paulson.
Ordföranden nämnde även det uppmärksammade fallet med misstänkt utnyttjande av arbetskraft som dök upp under våren, och poängterade behovet att korrekt kommunikationssätt från förbundets sida.
– Jag vill understryka att kommunikationen utåt i känsliga ärenden måste vara lugn och tydlig. Detta är inte ett tecken på icke-engagemang från vår sida, utan tvärtom ett sätt att förbättra situationen.
Eriksson Paulson framhöll att en mera sammansvetsad och ändamålsenlig verksamhet även betyder att målen uppnås lättare.
– Vi fortsätter framåt och arbetar på. Vi påverkar och motiverar och det ger oss resultat. Om inte idag så imorgon.
Fler äpplen och mindre stöd
Under mötet kom vd Sue Holmström att redogöra för ÅPF:s verksamhetsberättelse.
– Lök- och äppelskörden blev betydligt bättre än fjolårets, med 500 ton mer äpplen än ifjol. På grund av torkan under sommaren blev dock spannmålsskörden 2023 den sämsta någonsin, medan 70 procent av höstvetesådden förstördes.
Åkerarealen sjönk med knappa 250 hektar till 8.458 hektar och skogsarealen sjönk en aning till 11.981 hektar. Växthusarealen bibehölls dock på 19.843 kvadratmeter. Inflationen nådde sin topp på 11,3 procent i februari 2023, men sjönk sedan för att vi årets slut stå på 4,7 procent.
Under året fick Åland även 1 miljon euro av det gödsel- och elstöd som betaldes ut av statsrådet. ÅPF förhandlade med landskapsregeringen om att 525.000 euro skulle användas för att utveckla bevattningsinfrastrukturen, men landskapsregeringen fattade beslut om att summan skulle sättas på mjölkstöd. Mjölkgårdarna fick 140 euro per mjölkko, medan ÅCA stöddes för att kunna överta ägandet av Gesterby gård.
– Även annat hände på stödsidan. I och med den nya programperioden 2023 försköts utbetalningstidtabellen för många jordbruksstöd, vilket skapade problem.
Utlåtanden och aktiviteter
Under året gav ÅPF:s utskott utlåtanden på remisserna om lagen om gödselfabrikat, förordningen om fosforanvändning samt gällande miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningar. Skogs-, mark- och miljöutskottet gav också utlåtande om förslaget på en ny vattenlag.
– Bland de övriga utlåtandena och skrivelserna hör bland annat de förordningar som hör ihop med CAP-planen, förslaget på program för frivilligt biotopskydd samt en skrivelse till livsmedelsmarknadsombudsmannen om krav på åtgärder för att stärka de åländska böndernas ställning, berättade Holmström.
Även många aktiviteter gick av stapel under året. I februari anordnade ÅPF Bonde möter Kock på Stallhagen. Det ordnades även bondeträffar tillsammans med Hushållningssällskapet i september samt i november då även LPA deltog.
– I oktober träffade ÅPF Anton Nilsson som är landskapsregeringens ministerråd i Bryssel. I november bjöds näringsminister Jesper Josefsson och några lagtingsledamöter in för att ge ÅPF:s syn på regeringsprogrammet.
Under vårmötet framfördes även en skriftlig hälsning från Ålands riksdagsledamot Mats Löfström som var förhindrad på grund av riksdagsuppdrag. Löfström påtalade vikten av att konkret genomföra regeringsprogrammet med tyngdpunkt på de förstärkningar av förutsättningarna för producenterna att få ett rimligt pris av handeln för sina produkter. Löfström kommenterade även budgetförhandlingarna och justeringen av mervärdeskatten.
– Momsen på godis höjs, men vi kunde inte gå med på att man skulle höja momsen på samma sätt för chips. För att inte äventyra potatisodlarnas och chipsfabrikens verksamhet förblir momsen densamma, vilket är viktigt för hela Åland.