Ålands jordbrukare måste blicka tillbaka på det katastrofala fjolåret med den värsta torkan i mannaminne. Och det här året inleddes med Alfrida-stormen, som fruktansvärt hårt drabbade inte minst gallrade ungskogars värdefulla tillväxt.
– Men man måste köra med det man har, citerade ÅPF:s ordförande Birgitta Eriksson-Paulson framlidne affärsmannen Rafael Mattsson.
Det gäller alltså att se framåt trots allt och då handlar det bland annat om förslaget till ny åländsk vattenlag, som ”på ett eller annat sätt kommer att beröra oss alla”.
Ålands Producentförbund ska småningom ge utlåtande om vattenlagen till landskapsregeringen och ordföranden påpekade att ÅPF som remissinsats och även i många andra sammanhang är ”näringens enda röst”.
– Då behöver vi vara eniga och så många som möjligt. Vi är ju också representerade i många organ som landskapsregeringen tillsätter, betonade ÅPF-ordföranden.
Birgitta framhöll också ÅPF:s roll som en länk för att på Åland lyfta fram det arbete som SLC gör.
– Tillsammans är vi starkare och vi ska lära oss av varandra.
Hon hänvisade också till utredningsmannen Reijo Karhinens rapport, som bland annat visar hur handeln tar en ”orimligt stor del” av livsmedelsproduktionens förädlingsvärde. Där har det visat sig svårt för producenterna att få större inflytande, men ÅPF-ordföranden pekade också ut de höga mark- och arrendepriserna som en sak där jordbrukarna själva faktiskt har makten.
– De höga arrendepriserna är något som bara vi kan göra något åt. Eniga skulle vi stå starka.
Jordbruket en miljötillgång
Också miljön betonades i ordförandens hälsningstal.
Hon konstaterade att synen nu håller på att förändras så att jordbruket inte längre enbart ses som en belastning utan tvärtom som en miljötillgång, eftersom de växande skogarna binder nästan hälften av Finlands totala koldioxidutsläpp.
– Debatten blir lätt ensidig och därför är det viktigt att ta fram vad vi gör för miljön. Desto bättre vi sköter våra åkrar eller skogar desto bättre för miljön!
I sin översikt över fjolåret hänvisade vd Henry Lindström också till andra problem för det åländska jordbruket än enbart torkan.
Förekomsten av varg och vildsvin på Åland har varit ett stort orosmoment, eftersom vargarna är ett hot mot betande djur och vildsvinen ”ett hot mot allt vad odling heter” och dessutom en stor fara i trafiken.
ÅPF har agerat för att få bort dessa djur som förbundet anser att inte hör hemma i den åländska faunan.
– Också fåglar som ökar i antal och gör skador är ett växande problem, påpekade Lindström.
Måste motverka växande underskott
Bokslutet för fjolåret godkändes med ett underskott på drygt 30.000 euro jämfört med bara drygt 3.000 för 2017.
Från flera håll noterades under kvällen att något måste göras åt saken innan Stödfondens alla pengar är borta. Att höja medlemsavgiften är enligt Lindström ingen framkomlig väg eftersom den redan hör till de högsta inom SLC.
– Medlemsvärvningen borde ha varit aktivare, men med tanke på fjolåret var tidpunkten kanske inte den bästa. Många har annat att tänka på än medlemskap i ÅPF.
Landskapsagronom Sölve Högman som är chef för landskapsregeringens jordbruksbyrå förklarade under diskussionen att ÅPF inte kan räkna med landskapsbidrag för sin intressebevakning. Däremot trodde han att landskapet kan stöda speciella projekt som finns specificerade i bokslutet.
Ett exempel på projekt som redan fått pengar från landskapets kassa är den hållbara åländska livsmedelsstrategi som togs fram under ÅPF:s ledning och som nu medverkat till att Åland nyligen tilldelades miljöpris av EU.
Leader-pengar och råd för nya miljösatsningar
Amanuens Tony Cederberg från Husö biologiska station, som Åbo Akademi driver med ekonomiskt stöd från landskapsregeringen, informerade om de inre åländska vattnens kvalitet på basen av en studie som nyligen blivit klar.
Enligt Cederberg beror de allra sämsta vattnen på ”gamla synder”. På basen av av hans svar på frågor från publiken verkar det också svårt att göra något för att förbättra situationen.
Alexandra de Haas som är projektkoordinator och verksamhetsledare för Lokalkraft Leader Åland slog ett slag för att jordbrukarna ska ta hjälp av miljöprojektlotsen Kristoffer Ranken från Ekenäs för att minska näringsläckaget och kanske kunna återanvända vattnet för bevattning.
I slutet av april är Ranken på Åland för fältbesök hos odlare.
