Finland lämnade den 26 juni ett förslag till ändring av CAP-planen till kommissionen. En central ändring som föreslås är att diversifiering av jordbruket införs vid sidan av villkorligheten för kravet på växelbruk. Förslagen till ändring av CAP-planen förutsätter ännu kommissionens slutliga godkännande, uppger jord- och skogsbruksministeriet i ett pressmeddelande.
I Finlands proposition beaktas de möjligheter till förenklingsåtgärder som ingår i den nyligen publicerade EU-förordningen (EU) 2024/1468. Den viktigaste ändringen som föreslås är att diversifiering av jordbruket införs vid sidan av villkorligheten för kravet på växelbruk. Dessutom föreslås det att då kravet på villkorlighet som gäller icke-produktiva arealer slopas vid ingången av 2025 ska mångfaldsmålen stödjas genom åtgärden mångfaldsväxter inom miljösystemet.
Syftet med förenklingen är att överföra kraven till frivilliga och understödda åtgärder. Miljösystemet ger möjlighet att anmäla mångsidiga landskapselement till exempel för att diversifiera stora åkerarealer av en art.
Minister Sari Essayah säger att hon är mycket nöjd med att det i EU-förordningen ger möjligheter till förenkling också för finländska jordbrukare.
– Processen har framskridit snabbt, och jordbrukarna kan redan nu informeras preliminärt om förändringarna. Jag är övertygad om att arbetet med förhandsförhandlingarna med kommissionen har gett resultat och vi kommer snart att få det bekräftat att vi kan gå till väga på det sätt som nu föreslås för kommissionen.
Möjlighet till diversifiering
Den största lättnaden för jordbrukarnas arbete skulle vara att införa diversifiering av odlingen vid sidan om kravet på växelbruk (GAEC 7). Jordbrukarna kan i fortsättningen planera sin odling friare, om det finns två alternativ för att uppnå målet om god markstruktur.
Diversifieringen av odlingen bör genomföras på följande sätt: - När ett jordbruksföretags åkermarksareal omfattar mellan 10 och 30 hektar ska denna åkermark odlas med minst två olika grödor. Huvudgrödan får inte uppta mer än 75 procent av åkermarken. - När ett jordbruksföretags åkermarksareal omfattar mer än 30 hektar ska denna åkermark odlas med minst tre olika grödor. Huvudgrödan får inte uppta mer än 75 procent av åkermarken och de två största grödorna får sammantaget inte uppta mer än 95 procent av denna åkermark.
I växelbruk ska en ettårig gröda årligen bytas ut inom minst 33 procent av åkermarksarealen. Till växelbruk hör också så kallad flerårigt växelbruk. Det betyder att en ettårig gröda måste bytas ut inom åkermarksarealen minst vart fjärde år. Enligt nuvarande uppgifter är det första året för genomförande av flerårigt växelbruk 2026.
Små gårdar och gårdar med mestadels gräsmark är befriade från kravet på växelbruk. Kravet gäller inte certifierade ekologiska gårdar, eftersom växelbruk sker på dem redan sker på basis av odlingsmetod.
Stöd för icke-produktiva landskapselement
I och med förenklingsförordningen slopas skyldigheten att avsätta mark i träda, dvs. kravet som gäller icke-produktiva arealer (GAEC 8), vid ingången av 2025. I fortsättningen behöver de gårdar som omfattas av trädesskyldigheten inte se till att skyldigheten att avsätta mark i träda uppfylls.
Man vill även i fortsättningen uppmuntra till att den biologiska mångfalden beaktas i odlingen. I åtgärden mångfaldsväxter inom miljösystemet betalas stöd för icke-produktiva landskapselement inom åkerarealen.
Skyldigheten att avsätta mark i träda har redan 2024 lindrats så att den kan uppfyllas också genom odling av kvävefixerande grödor eller mellangrödor. Skyldigheten (4 procent av jordbrukarealen) gäller fram till utgången av 2024 cirka 5.700 gårdsbruksenheter i landskapen Nyland, Egentliga Finland och Åland.
Lättare krav på företagarinkomster för unga jordbrukare
I ändringsförslaget till CAP-planen ingår också ett förslag om startstöd till unga jordbrukare. Det genomför målet i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering om lättare krav på årliga företagarinkomster för unga jordbrukare.
Enligt förslaget ska det införas en stödnivå för startstöd som motsvarar den nuvarande högre stödnivån. Kravet på företagarinkomster som är kopplat till startstödet sänks från nuvarande 25.000 euro till 22.000 euro och tidsfristen för att uppnå det förlängs med ett år till fyra år.
– Regeringen vill stärka matproduktionens framtid. En åtgärd för att förbättra unga jordbrukares ställning är att ändra på kravet på företagarinkomst för unga jordbrukare, så som vi kom överens om vid regeringsförhandlingarna, och det framskrider nu, säger Essayah.
Förslagen till ändring av CAP-planen förutsätter ännu kommissionens slutliga godkännande.