I fjol kunde vi igen se en ganska gynnsam växtperiod för våroljeväxter, men höstoljeväxterna utvintrade nästan helt. Varierande väderförhållanden med långa torra perioder och angrepp av skadegörare har decimerat skörden. På vissa områden blev blomningen mycket kortvarig, i synnerhet då blomningstiden inföll under en högvärmeperiod.
Höstoljeväxter såddes år 2021 på så mycket som 10.000 hektar, men på grund av stora utvintringsskador kunde man skörda bara 2.000 hektar, som nästan uteslutande var höstrybs. Höstrapsen drabbades i synnerhet av isbrännor. Senaste höst såddes dock höstoljeväxter på 6.000 hektar.
År 2022 odlades bondböna i rena bestånd på 11.363 hektar.
År 2022 odlades mat- och foderärter i rena bestånd på 28.507 hektar. Av den totala ärtarealen odlades 80 procent som foderärt eller i blandbestånd.
De flesta vet att det kan finnas toxiner i spannmål. Men medvetenheten om att det också kan förekomma mögelgifter i ensilage är inte lika stor. Efter förra växtsäsongen förväntas förekomsterna bli stora och det kan orsaka problem i mjölkbesättningar om inte toxinbindare används.
De senaste tillskotten i den officiella sortförteckningen är de inhemska rörsvingelsorterna Eleanora (2021) och Birgitta (2023) samt ängssvingelsorten Venny som godkändes i år.
År 2021 upptogs sorten Liljeros i sortförteckningen. Den representeras i Finland av Lantmännen Agro. Nyhetssorterna år 2023 är Maikki och Pirkko som förädlats av Boreal Växtförädling Ab.
De nyaste tillskotten i den officiella sortförteckningen för rödklöver är den norska diploida sorten Gandalf (2019) och den rikssvenska tetraploida sorten Peggy (2021).
Just nu befinner vi oss på många sätt i osäkra och utmanande tider. Trots att man först efteråt vet när man genomgår ett brytningsskede så är jag övertygad om att den här tiden, 2023 och de efterföljande åren, kommer att vara just ett nytt brytningsskede för det finländska lantbruket, påpekar Staffan Pehrman.
I Snappertuna i Raseborg pågår som bäst rensningen av Raseborgs å och färdigställandet av det som kommer att bli Finlands längsta tvåstegsdike. Miljöeffekterna av åtgärden studeras i samarbete med Valumavesi-projektet, som leds av Finlands miljöcentral SYKE, och exakt vilka de är vet vi inte än. Men eftersom projektet studeras grundligt så kommer vi att få klarhet i dem fram över, konstaterar Staffan Pehrman.
Det ökande vindkraftsbyggandet i Finland påverkar nya områden och följaktligen även vilda djur och deras livsmiljöer. I ett gemensamt projekt av Naturresursinstitutet och fjorton vindkraftsbolag utreds vindkraftens påverkan på de så kallade direktivarterna, det vill säga varg, skogsren och kungsörn, samt på renskötseln och renskötselkostnaderna. Dessutom kartläggs jägarnas åsikter om och erfarenheter av vindkraftens inverkan på jakten.
