– Skogsfrågorna ligger mig varmt om hjärtat och skogen är nog fortfarande – trots att en del vill tona ner det – Finlands gröna guld. Så inledde riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) sin syn på skogen under Skogsdagarna förra veckan.
Enligt Södra skogsrevirets styrelseordförande Otto von Frenckell är skogsägarens möjlighet att inverka på politiken störst på nationell och lokal nivå. Ändå finns det många orosmoment och politiska strukturer som äventyrar skogsägarens påverkningsmöjligheter och rättsskydd. Därför lyfte Otto von Frenckell under Skogsdagarna fram just denna problematik i sitt anförande.
Valet till Europaparlamentet förrättades i juni och från Finland valdes 15 ledamöter till parlamentet för valperioden 2024-2029. I EU-arbetet har Finland betonat regionala särdrag och behov, kostnadseffektivitet och behörighet. EU har behörighet inom miljö-, klimat-, jordbruks- och energiområdena. De här påverkar antingen direkt eller indirekt skogarna.
Enligt Naturresursinstitutet Lukes prognos för skogsindustrin går sektorn mot en gradvis återhämtning. Efterfrågan på skogsindustriprodukter återhämtar sig långsamt i takt med att inflationen avtar, räntorna sjunker och lagren töms. Någon större tillväxt inväntas dock inte, och återhämtningen inom byggsektorn och trävaruindustrin kommer troligtvis igång först nästa år.
Den sydafrikanska skogsindustrikoncernen Sappi kommer att starta en egen virkesanskaffningsorganisation. Sappi har drivit Gerknäs pappersbruk i Lojo sedan år 2009 och från och med juni nästa år kommer virkesanskaffningen till fabriken att ske genom ett eget anskaffningsnätverk.
Kan cellulosa, hållbara lösningar och nya förpackningsmaterial rädda den finländska skogsindustrin från att tyna bort tillsammans med tryckpapperet? Svar: ja. Åtminstone om man får tro de tre största skogsbolagen i Finland. De forskar årligen för hundratals miljoner inom de här områdena. Det gagnar inte bara företagen, utan även nationalekonomin och den enskilda skogsägaren.
Tapios nya rekommendationer för klimatsmart skogsvård fokuserar på bromsning av och anpassning till klimatförändringen genom förebyggande skogsvårdsmetoder. Anläggandet av blandskogar får en viktig roll.
Cirka 70 procent av torvmarksskogarna förnyas med kalavverkning, framgår av de anmälningar om användning av skog som inkommit till Finlands skogscentral.
Både Ålands Skogsvårdsförening och landskapsregeringens skogsbruksbyrå har många och även kritiska kommentarer om miljöbyråns strategi för naturskydd på Åland enligt EU:s krav. Båda påpekar att det behövs en gemensam strategi med riket och betonar att det också inom skyddade områden måste finnas rätt till jakt och kustnära fiske.
Rotvältor och liggande trädstammar täckta av grön mossa, murknande torra stubbar som gömmer feta larver och andra insekter står högt i kurs när två fackmän från landskapets skogsbruksbyrå vandrar runt i en åländsk blandskog. Deras uppgift är nämligen att hjälpa miljöbyråns naturvårdsintendent Linnea Nordström att hitta skogsskiften med sådan artrikedom att de förtjänar plats i det åländska programmet för frivilligt biotopskydd.
I ett pilotprojekt testar NTM-centralen i Nyland och Peab Asfalt att ersätta en del av asfaltens bitumen med lignin, som utvinns av trä.
Man kunde tro att massmedia varje dag borde skriva om hur skogssektorn bidrar till att bromsa den globala klimatkatastrofen. Så är det inte. Istället hängs vår skogssektor i media ut för att den inte binder tillräckligt av de fossila utsläppen, påpekar Mikael Jern.
