Vi finländare måste våga häva oss mera på exportmarknaden och tro på våra produkter. Det var jord- och skogsbruksminister Jari Leppäs budskap under slutseminariet för projektet ARVI (Arktisuus elintarvikeviennin kärkenä) om hur det arktiska som koncept kan ge ett mervärde åt finländsk mat.
– Attityden avgör, sade jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Finländska producenter har all rätt att vara stolta över sina produkter.
Enligt Leppä har Finland redan ett gott rykte som matproduktionsland. Också inom EU är vi i topp gällande matsäkerhet.
– Inte ens EU har lyckats undvika matskandaler de senaste åren, men i Finland har vi undvikit dem. Vi har inte salmonella och behöver inte använda profylaktisk antibiotika utan satsar på välmående djur och hög hygien.
Enligt Leppä ska finska företag därför inte ens försöka tävla med låga priser. Istället ska man satsa på kvalitet och mervärde.
– Arbetet för att hitta exportkanaler kräver tid och mycket samarbete inom kedjan. På det viset får också små företag en möjlighet att nå ut på större marknader.
Arktiska berättelser
Nu behövs det ordentliga satsningar på marknadsföring, och där kommer det arktiska konceptet in som ett alternativ. För de företag som är intresserade av exportverksamhet kan det vara en idé att bygga en berättelse kring den egna verksamheten, sade Eeva Heikkilä som är projektansvarig för Arctic Food from Finland.
– På sidan arcticfoodfromfinland.fi har vi samlat bakgrundsinformation om det arktiska som koncept och om hur enskilda företag kan utnyttja konceptet för att bygga sitt eget bränd.
Webbplatsen som skapats inom ARVI-projektet innehåller information om vad som gör finländsk produktion speciell, samt bilder och presentationer som kan utnyttjas för det egna företaget. Allt börjar med ren jord, ren luft och rikligt med rent vatten. I Finland kombineras det med en hög utbildningsnivå och teknologiskt kunnande.
– Det kalla klimatet minskar antalet skadegörare och utplånar många främmande arter som annars kunde sprida sig, sade Heikkilä. Klimatet minskar också behovet av växtskyddsmedel.
I Finland använder vi dessutom bara omkring två procent av våra förnybara sötvattenresurser, konstaterade Anu Reinikainen som är forskare vid Naturresursinstitutet Luke. I många länder med vattenbrist är användningen närmare 100 procent.
– Mat som produceras i Finland har ett litet vattenavtryck i förhållande till våra vattenresurser. I Finland skulle vi ha råd att producera mera sådana grödor som kräver bevattning, både inom växthus- och frilandsodling.
Berlin nästa
Just naturen och det rena vattnet kommer att utgöra grunden för hur Finland profilerar sig på Grüne Woche-mässan i Berlin nästa år, berättade Klaus Hartikainen som är informatör vid MTK.
– Ett av våra huvudmål där är att få synlighet för Finland som matland. Tyskarna vet redan mycket om Finland, bland annat om vår utbildning och att vi fått titeln världens lyckligaste folk. Men nu vill vi profilera oss som mat- och resmål.
Hartikainen konstaterade att det går att mäta ifall målet uppnås genom att följa med hur mycket de internationella medierna ger uppmärksamhet åt den finländska satsningen.
Anne Kalmari, ordförande för jord- och skogsbruksutskottet i riksdagen, påpekade att läget nu ser allmänt bättre ut för företag som vill nå ut på exportmarknaden.
– En tid verkade det rätt hopplöst med ett handelsunderskott på flera miljarder och ett totalstopp för exporten till Ryssland.
Nu har exporten till Ryssland börjat stiga igen, och glädjande många aktörer har förbundit sig till att främja exportverksamheten och leta efter nya marknader.
– Men det blir ingenting utan företag med bra produkter. Därför hoppas jag att så många finländska företag som möjligt vågar ge sig ut i världen och skryta lite med sitt kunnande.
ARVI är ett tvåårigt projekt som ordnats av Luke och Ruokatieto. Projektet har finansierats av den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.