Visst kan man satsa på aspen och få ett vettigt uttag från skogen om förhållandena är gynnsamma – och detta samtidigt som man främjar dess inslag i skogen. Den erfarenheten har skogsbruksingenjören och skogsägaren Rolf Wickström i norra Sibbo gjort. Han har följt med aspens utveckling genom åren.
Rolf Wickström anser att det bör finnas åtgång på ett trädslag om det ska löna sig för skogsägaren att satsa på det. Samtidigt är aspen mycket viktig för naturens mångfald, en egenskap som är högaktuell.
Aspen ser ut att trivas i nordöstra Sibbo, där Rolf Wickström har en del av sina skogar. Bland orsakerna finns leriga jordar och bestånd av älgar och hjortar som kanske inte är lika täta som på många andra håll.
Till saken hör också att trädslaget har ett stort och kraftigt nät av rötter. Har den en gång etablerat sig förnyar den sig snabbt med rotskott senast när de gamla träden avverkas.
Har inte alltid varit populär
Under ett antal år har aspen dock inte varit vidare populär i skogsbruket. Orsakerna är flera.
Bland andra Kåre Pihlström tar upp det här i sin senaste bok ”Träden och vi” från 2022 – inte att förväxla med hans bok från 1994 med samma titel.
”Inom skogsvården har aspen oftast blivit föremål för förföljelse och utrotning”, skriver Kåre Pihlström. Som orsak anger han att efterfrågan är liten.
”Också fint asptimmer går idag till energived då skogsägarna inte hittar avsättning för det”.
Kåre Pihlström påminner vidare om att asptimret är utmärkt råvara för stockhusbyggare, vilket man inte riktigt ännu upptäckt i Finland.
”Förhoppningsvis gör man det i framtiden och då uppstår det också ekonomiska motiv för att ge mer utrymme för aspen inom skogsvården”.
Att efterfrågan på energived har ökat under de senaste årtiondena har dock enligt Kåre Pihlström tryggat avsättningen av både klenare och grövre dimensioner. Därför kan det också vara ekonomiskt sett motiverat att ge utrymme för aspen, till exempel där den växer av sig själv.
Mjuk och kortfibrig ved
Aspen har visserligen inte heller tidigare varit något stort trädslag hos oss, men den har en mångsidig användning, bland annat på grund av sin mjuka och kortfibriga ved som också är lätt att bearbeta.
Mest känd i dagens läge är säkert dess popularitet som bastulave. Tidigare var det också vanligt att tillverka spånar för spåntak av asp.
Trots att värmevärdet inte är i toppen passar den bra som snabbväxande energiträd, bland annat för att roten skjuter massor med rotskott efter slutförd avverkning.
Rolf Wickström visar fram en figur i norra Paipis i Sibbo, där aspen trivs.
– Här var tidigare överståndare av gran med glest växande asp under, säger han. Det var mer eller mindre i grevens tid som överståndarna avverkades för ungefär sju år sedan utan att förorsaka för stor skada på den växande plantskogen.
De snabbt växande asparna hade redan börjat skjuta i höjden, men här var också ett täcke av små granplantor. När överståndarna togs bort blev det fart på granplantorna och ytterligare fart på asparna.
– Vi har lämnat asparna kvar för att undvika ett alltför tätt täcke av rotskott, som man skulle ha varit tvungen att röja senare. På det här sättet har vi kunnat skjuta fram den första röjningen med sju år.
Skyddande skärm för granarna
Hittills har asparna kunnat fungera som en skyddande skärm över granarna. Ofta har man björken att växa på samma sätt. Skogen har varit passligt fuktig, vilket också aspen genom att ge skugga och fälla löv har bidragit till, och det gör att granen trivs här.
– När vi nästa gång kommer hit för att gallra, tar vi bort överståndarna av asp. Det borde ske efter två-tre år. Då kommer ett tätt sly av rotskott från aspen att bildas. Men nu har granen hunnit växa så pass bra att den har lättare att hinna med asparna.
Man måste fortsätta att röja och gallra alla trädslag här för att få en fin blandskog med gran och lövträd.
Med sitt kraftiga rotnät bidrar också aspen i likhet med björken till att minska risken för vindfällen av gran i stormväder.
De gamla grova asparna får bli stående som naturvårds- eller sparträd på den här figuren, där allt har kommit upp genom naturlig förnyelse.
På en annan figur har överståndarna av gran tagits bort för ett trettiotal år sedan.
Mellan fem och tio år efter överståndaravverkningen har en röjning utförts i den plantskog som kommit upp.
– Det blev kanske lite tätt men på den tiden var det inte riktigt säkert hur stora förekomsterna av älg och vitsvanshjort var i området. Efteråt har figuren glömts litet bort, men här finns ännu utvecklingsduglig skog. Det skulle vara vettigt att först utföra en energiavverkning. Det skulle öka chanserna för en fin blandskog med asp, björk, gran och även tall.
Aspen repar sig med rotskott
Att aspen repar sig är ett bestånd, där en slutavverkning utförts med närmare en tredjedel asp av totalmassan, ett bra exempel på
Frågan är om man ska låta aspen vara eller försöka röja för gran i stället.
– Det kommer så pass mycket asp efteråt att man måste röja många gånger om man vill plantera med gran. Det är inte alla skogsägare som har den energin eller sådana resurser.
Här har man på förhand räknat med att det kommer upp mycket asp som rotskott, vilket också har skett. Den här figuren får nu istället utvecklas till en aspskog med inslag av glasbjörk.
Hyfsad efterfrågan nu
Rolf Wickström har själv erfarenhet av att avverka asp både som energivirke och massaved samt som stock.
Den inhemska efterfrågan har varierat kraftigt genom åren. Efter ett försök med kontraktsodling av hybridasp för Metsäliitto på nittiotalet som inte fångade skogsägarnas intresse i tillräckligt hög grad, såg det i ett skede ut som om efterfrågan höll på att försvinna helt.
Kåre Pihlström beskriver försöket i sin bok.
För tillfället är efterfrågan på asp för massaved emellertid hyfsad liksom också för energivirke.
Ofta rötskador i grova aspar
Grova aspar, vars stammar är i skick, har åtgång som stock, men det är inte alltid lätt att hitta sådana som är fria från rötskador i stocken, åtminstone i södra Finland.
– Den kan se helt frisk ut när man sågar omkull den, men sedan kan det finnas röta uppe i stammen ändå, berättar Rolf Wickström.
Man kan ändå bilda sig en någorlunda uppfattning om trädets tillstånd med blotta ögat.
– Så länge barken är slät och silvergrå samt stammen rak är trädet ofta i skick också inuti, men om det har bildats ticka på stammen är den rötskadad. De här träden är i alla fall viktiga som naturvårdsträd, bland annat bygger fåglarna bo i dem.
För tillfället är efterfrågan på energived så pass stor att det för många skogsägare är ett alternativ att sälja allt från första gallringen som energivirke. Bland orsakerna finns att det sparar kostnader i drivningen, när man inte behöver sortera varan.
Rolf Wickström är ändå av den åsikten att virke som är lämpad för massaved också ska avsättas och förädlas som sådan.
– Till exempel massaved av asp har för tillfället ett pris på runt 40 euro per kubikmeter och det tycker jag är hyfsat.
700 kubikmeter asp från tio hektar
– Skogen här köpte jag 1995, berättar Rolf Wickström och visar fram ett skogsområde i Norra Paipis.
– Här har aspen vuxit och trivts på tio hektar och mår bra ännu. Under åren har jag avverkat 2.000 kubikmeter virke, varav 700 kubikmeter asp härifrån. Av aspen har det blivit mest massaved, men även cirka 150 kubikmeter stock.
Rolf Wickström visar ännu en typisk lucka på en svagt lutande sluttning, som aspen har fyllt.
– Här har varit skärmställning tidigare, som jag avlägsnade i tre omgångar. Jag har först huggit bort de äldsta granarna och sedan de litet yngre. Här fanns också gamla tallar som jag tog bort till sist.
Överståndaravverkningarna har gått till så att topparna har riktats mot samma ställe och det slog sönder plantbeståndet. Just på ett sådant ställe uppstår en lucka så som här har skett, och där har sedan aspen kommit upp.
– Den trivs här uppe medan björken växer i svackan längre nere, främst glasbjörk, men också den är helt användbar som energi- och massaved. Det här är ett exempel på att aspen kommer till sin rätt genom att fylla en lucka i skogen. Beståndet här kommer också att synas i landskapet, till exempel på hösten, när de djupgula bladen lyser. Av allt att döma kommer granplantorna småningom upp här.
Ett komplement
Fastän Rolf Wickström talar sig varm för aspen har han inte något speciellt känslomässigt förhållande till trädslaget. Hans egen favorit är vårtbjörken.
– Aspen ser jag närmast som ett viktigt komplement för att fylla luckor i skogen, där den kan trivas. Dessutom finns det en del leriga skogsområden här i Östnyland, där granen drabbats av röta. Man skulle kunna överväga att låta en eller flera generationer av asp komma upp på sådana ställen. Efter det skulle granarnas röta i bästa fall försvinna.
Samtidigt påminner också Rolf Wickström om trädslagets betydelse för mångfalden i skogen och för vårt landskap.