Återvinning och kväve i fokus
under 60-årsjubileum

Förra veckans torsdag firade Kotkaniemi forskningsstation 60 år. Kotkaniemi övergick i Rikkihappo Oy:s ägo 1961 och drivs idag av Yara. Programmet inleddes med besök till bolagets provrutor och avslutades med jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinens festtal.

Vid ankomsten till den natursköna Kotkaniemi forslades de närvarande i bussar ut till Yaras nätverk av provrutor och odlingsförsök. Ute på åkrarna stoltserade en och annan fågelskrämma – uppriggade för att hålla de allt mera problematiska kajorna på avstånd.

Värmen var tryckande då Juha Liespuu, som är förman på Kotkaniemi forskningsstation berättade om växtsäsongen.

– På våren kunde vi börja så i normal tid, det vill säga i början av maj. Det grodde bra och den vegetativa tillväxten var god. Den heta och torra perioden skar ner skördevolymerna en del, men regnen i juli förbättrade situationen, inledde Liespuu.

– Vi har påbörjat tröskandet av sexradskorn. Skördarna har varit relativt goda, från 5 ton till 6,5 ton per hektar.

Höstsäden övervintrade inte. Vintern var hård, vilket ledde till vissa exceptionella köldskador.

– Underligt nog kom också vallen att lida av kölden, vilket jag tycker att är ovanligt på våra skiften.

– Sammanfattningsvis kunde man säga att det inte blir några superskördar i år, men relativt bra ser det ut att bli.

Kväveeffektivitetens förbättringsmetoder

På Kotkaniemi pågår 50 fältexperiment med spannmål, gräs och oljeväxter på sammanlagt 3.000 provrutor. Olika gödselrelaterade och odlingstekniska experiment dominerar åkerlandskapet. Kvävet spelar en speciell roll.

– Begreppet kväveeffektivitet (NUE) figurerar ofta idag i olika diskussioner. Med det avses en mätning av hur effektivt en odlingsväxt kan omvandla det givna kvävet i skörd. Den beräknas med formeln output delat med input, förklarar Liespuu.

Enligt Liespuu har det visat sig att delade givor är en effektiv metod då man är ute efter att effektivera användningen av kväve. Merparten av kvävet ges vid sådden medan tilläggskvävet enligt behov ges först under tillväxtsäsongen.

– När vi delar upp gödslingen har vi i genomsnitt fått en 10 procentig ökning i kväveeffektivitet i våra odlingsförsök, trots att variationen från år till år, och mellan olika växter är stor.

Enligt Liespuu finns dock ännu utrymme för förbättringar.

– Enligt en artikel utkommen 2018 låg NUE-värdet i Finland år 1985 på 45 procent medan siffran idag är 55 procent. Ambitionen i Finland är dock att nå upp till 70 procent. 

Liespuu understryker att växtens förmåga att ta upp kväve också är beroende av de övriga näringsämnena, främst svavelhalten. Han poängterar att gödsling och sjukdomsbekämpningen går också hand i hand. Samt att markens struktur givetvis är helt avgörande gällande näringsupptagning.

– Finlands växtsäsong är exceptionell – kort och hektisk. Gällande jordmånen har vi i Finland halten av organiskt material relativt hög i jämförelse med andra europeiska länder, och därmed stora variationer i näringsupptagning. Detta är något vi får leva med.

Återvunna gödselmedel framtiden?

Vid nästa provruta berättade Yaras Tapio Lahti om hur gödselråvaror kan anpassas till den cirkulära ekonomin.

– Vi har två idéer gällande hur man kunde få den cirkulära ekonomin att gå ihop med dagens odlingsmetoder. Den första går ut på att vi tar råvaror, producerar pelletter av dem och skapar nya former av gödsel. Det går att skapa både helt organisk gödsel, eller så blandar man olika gödsel med varandra. I det senare fallet talar man om organo-mineraliska gödselmedel.

– Det andra sättet är det som vi nu ser framför oss, det vill säga att organiska gödselråvaror integreras i odlingssystemet. Vi har gett 60 kg organisk gödsel på våren i och med sådden och sedan lagt till 60 kg salpeter. Här har vi alltså kombinerat konstgödsel med organisk gödsel.

Enligt Lahti är det väsentliga att fundera ut det bästa sättet att kombinera återvunnen gödsel med det traditionella sättet att odla. Ett faktum som enligt Lahti inte kan kringgås är att konstgödseln är den effektivaste gödselformen och det som sätter ribban för hurdana skördar som är möjliga. Genom att testa med olika blandningar går det dock att uppnå en balans där både miljön och plånboken tackar.

– Priset på råvaror för organisk gödsel har stigit, men inte i samma mån som konstgödseln. I den meningen är vår 60 + 60 modell också ekonomisk sett en bra lösning.

Tapio Lahti tror att en övergång till ett integrerat system på lång sikt är troligt. Han ger ett tips inför hösten:

- Vi har en kampanj på gång där vi säger att gödslingen av höstvetet bra kunde göras endast med vår återvinningsgödsel.

Ministerns höll festtal

Efter åkerrundan fortsatte festligheterna med mat, musik och mingel i trädgården framför huvudbyggnaden som ritats av Engel 1836. Yaras kommersiella direktör Roland Westerberg och Yara Suomis vd Teija Kankaanpää berättade om gödselproduktionens och Yaras historia i Finland.

Senare dök även Jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen upp. Ministern gratulerade Kotkaniemi för sin egen och regeringens del, och adresserade tidens svårigheter.

– Vi lever i en situation där för första gången sedan 1945 ett fullskaligt krig rasar i mitten av Europa, och jag har svårt att tänka mig något värdefullare jobb för fosterlandet och för Finlands försvar och säkerhet än att värna om att vi har inhemsk mat på våra tallrikar.

Kurvinen lyfte fram vikten av forskning och av förnyelse, nätverkande och samarbete. Detta för att göra den senaste forskningen tillgänglig för producenter, jordbruksföretag och hela livsmedelskedjan.

Ministern poängterade att dagens problem har något gemensamt med den kris som för 60 år sen rådde inom lantbruket som en följd av mekaniseringen och urbaniseringen.

– Trots kostnadskrisen, skogspolitiken och det ostabila läget inger de jordbrukare jag träffat hopp genom sin ihärdighet, professionalitet och förmåga att ta till sig ny teknologi och nya lösningar.

Slutligen lyfte Kurvinen fram hur viktigt det är med öppen, trovärdig och vetenskaplig forskning i lantbruksfrågor samt behovet av att popularisera och sprida forskningsresultaten.

- Därför behövs Kotkaniemi också i framtiden.