Kalvdiarré är en komplex åkomma som samtidigt har blivit den vanligaste kalvsjukdomen – särskilt på mjölkgårdar. Det kan finnas olika orsaker till att en kalv insjuknar, betonar hälsovårdsveterinär Eva-Lina Sandell från Lehmälääkärit.com.
Lehmälääkärit.com vill sprida kunskap om kalvdiarré och hur man förebygger detta hälsogissel som är till kalvuppfödarnas förtret.
I samband med den aktuella turnén ”Kalvdiarré puts väck” arrangeras elva kurser runt om i landet. Tisdagen den 20 november var hälsovårdsveterinär Eva-Lina Sandell på plats vid Optima i Jakobstad för att upplysa såväl studerande som berörda producenter.
– Det här är faktiskt en historisk kurs, eftersom det är den första svenskspråkiga kursen genom tiderna i Lehmälääkärit.coms regi. Just nu är jag den enda svensktalande veterinären inom företaget där jag anställdes i mars, säger Eva-Lina Sandell.
Kurser också i Karis och på Åland
Eva-Lina Sandell är bördig från Kronoby, men numera bosatt i Helsingfors. Hon berättar att Lehmälääkärit.coms ambition är att förbättra den svenska servicen framöver.
– Bland annat kommer det att ordnas motsvarande diarrékurser i Karis och på Åland, berättar hon.
Hur pass vanligt är kalvdiarré ute på fältet för närvarande?
– Det är ett ganska vanligt problem. Att öka producenternas kunskaper om sjukdomen är nödvändigt. Diarrékursen har varit efterfrågad på fältet.
Enligt uppgift beror hälften av alla insjuknanden i kalvdiarré på olika smittor. Den mest typiska sjukdomsalstraren är rotaviruset. Cirka 28 procent av fallen har ingen patogenisk orsak utan det är sannolikt felaktig utfodring eller smutsig miljö som bidrar.
Att åstadkomma en helt steril och klinisk miljö är ett utopiskt mål i en ladugård. Hur pass ren bör miljön ändå vara för att förebygga kalvdiarré?
– Att kunna ändra på vissa rutiner kan vara viktigt i det förebyggande arbetet. Framför allt bör det sunda förnuftet få härska. Är utfodringskärlet i ett sådant skick att man kunde tänka sig att använda det själv? Är det för blött på båsgolvet om man faller ner på knä? Man bör också tänka på luftkvaliteten.
– Ibland är orsaken till kalvdiarré emellertid inte entydig. Det kan vara slumpen som avgör, betonar Eva-Lina Sandell.
Råmjölken viktig men inte alltid bra
Det kan finnas många orsaker till att en kalv drabbas av diarrésjukdom med avmagring, sämre mjölkproduktion och värsta fall dödsfall som negativa konsekvenser.
Försämrat immunsvar på grund av dålig tillgång till råmjölk eller dålig råmjölk är en orsak av central betydelse. Råmjölkens antikroppar är en mycket viktig näringskälla under den nyfödda kalvens första levnadsdygn och en förutsättning för utvecklingen av dess immunförsvar.
– Det är viktigt att kalven får 3-4 liter råmjölk av god kvalitet inom fyra timmar efter födseln. Antikropparnas andel bör vara 150-200 gram.
– Om man inte lyckas få kalven att dricka råmjölken självmant bör den matas med slang, säger Sandell medan hon spelar upp en demonstrationsvideo.
Av all råmjölk är uppskattningsvis 25-60 procent av bristfällig kvalitet.
– För att mäta råmjölkens kvalitet rekommenderar jag att man skaffar en refraktometer. Det är ett instrument som inte är någon dyr investering, säger Sandell i samma veva.
Råmjölk kan också frysas in för ett år framåt. Vid upptining gäller det att komma ihåg att antikropparna förstörs om temperaturen stiger till 45-50 grader.
Andra faktorer bakom kalvdiarré är exempelvis låg födelsevikt, syrebrist vid kalvningshjälpen, stress eller alltför många djur i en enskild box. Kalvdiarré kan också bana väg för andra besvärliga sjukdomar såsom luftvägsinfektioner.
Egna hälsovårdsplaner
Under kursdagen på Optima fick deltagarna göra upp egna hälsovårdsplaner.
De fick också till exempel ta till sig och förmedla information om typiska patogener i sammanhanget: rotaviruset, kryptosporidios, kokkidios, E coli och salmonella.
– Salmonella har förekommit också på gårdar i västra Finland på sistone. Om djuren drabbas av feber och blodig diarré kan det finnas skäl att misstänka att det rör sig om den bakteriella smittan. Vid konstaterande av en salmonellaepidemi är den berörda anläggningen i behov av en grundlig sanering.
Att ta kalvdiarréproblemet på allvar och göra förebyggande insatser lönar sig alltid för producenterna eftersom sjukdomen tenderar att medföra extra kostnader.
– Det handlar om kostnader för extra arbete och elektrolytisk vätska och mediciner. Och inte är ju veterinärbesök gratis heller, räknar Eva-Lina Sandell upp.
Djurhälsan oerhört viktig
En av deltagarna på ”Kalvdiarré Puts väck”-evenemanget var kalvuppfödaren Mats Blomqvist från Kisor utanför Jakobstad. Blomqvist kalvuppfödning omfattar cirka 170 djur för närvarande.
Är kalvdiarré ett aktuellt dilemma i din verksamhet?
– I viss mån råkar jag ut för det här problemet. När jag tar emot en mindre grupp förmedlingskalvar kan några av dem lida av diarré som är framkallad av den stressreaktion som miljöombytet leder till. Det handlar alltså om något som jag inte själv kan påverka.
– Det är klart att det här fenomenet irriterar mig och bromsar tillväxten till viss grad. Dödsfall bland kalvarna förekommer dock inte så ofta, säger Blomqvist.
Mats Blomqvist betonar samtidigt att det är oerhört viktigt att satsa på djurens allmänna välmående.
– Om djuren mår bra så växer de väl, säger han.
– Andra slags sjukdomar som förekommer i min uppfödning lite grand är luftvägsinfektioner och hosta. Det blir att använda en del mediciner och antibiotika.
– Men överlag är dödligheten i min anläggning låg. Jag förvarar djuren i en öppen och kall miljö vilket har positiva effekter. Torrt underlag och strö är ett annat recept, säger Mats Blomqvist.