Torkan som råder i Australien har förenat banker och regeringen. Många olika krispaket har sjösatts. Allt för att hålla igång den värdefulla jordbruksindustrin.
– Vi vet att torkan inte bara drabbar den egna gården. För när bönderna slutar att spendera i samhällena och städerna, så hotas även de små företagens ekonomi, sade premiärministern Scott Morrison i sitt inledande tal under torktoppmötet i Canberra den 26 oktober.
Ett av krispaketen är det så kallade ”drought communites program” (samhälleligt program mot torkan) som lanserades redan 2015. Programmet fylldes då upp med 35 miljoner dollar (drygt 22 miljoner euro). Pengarna skulle användas till lokala infrastrukturprojekt och gick till 23 kommuner.
I augusti utökades projektet till att omfatta 60 kommuner som skulle dela på 75 miljoner dollar (ca 48 miljoner euro). Den 26 oktober, under torktoppmötet, inkluderades ytterligare 21 kommuner och fondens värde höjdes till 81 miljoner dollar (ca 52 miljoner euro).
– Det regionala Australien står för runt två-tredjedelar av vår totala export och har hundra tusentals anställda, sade ministern för Regionala Tjänster Bridget McKenzie, i ett pressmeddelande runt torktoppmötet.
– Att stödja dessa samhällen nu, det är ett litet pris att betala för att säkerställa en ekonomisk tillväxt, fortsatte hon.
Minst 10.000 familjer får direkt stöd
Av de 81 miljonerna dollar har 30 miljoner dollar öronmärkts till så kallade stödutbetalningar (drought support payments). Minst 10.000 familjer kommer att få ta del av stödet från december månad.
Själva logistiken runt utbetalningarna har lagts på välgörenhetsorganisationer. De kommer att betala upp till 3.000 dollar (ca 1.900 euro) per hushåll, dels som kontanter till brådskande räkningar och dels som kuponger som gäller för matvaror, bensin och andra saker som behövs för att hemmen ska kunna rulla på som vanligt.
Regeringen har även tillsatt en arbetsgrupp tillsammans med Australiens banker. Målet är att se till att landsbygdens mini-ekonomiska system lever vidare under torkan. Arbetsgruppen, som leds av finansministern, Josh Frydenberg, hade sitt första möte dagen före torktoppmötet.
– Genom att dela data och annan information kommer arbetsgruppen att försöka få en bättre förståelse för de finansrelaterade utmaningar som redan har, eller kanske kommer att ha, inverkan på torkdrabbade samhällen, sade Josh Frydenberg.
Kritik mot banker hjälpte
Några av landets banker fick kritik av jordbruksministern David Littleproud i augusti för att de inte hade gjort tillräckligt för att hjälpa de torkdrabbade bönderna. En bank som fick en stor känga av jordbruksministern var Commonwealthbanken.
Banken hade inte givit bönderna alternativet att använda sina pengar från deras ”Farm Management Deposits-konto”, FMD, som en offset mot affärslånen. I Australien fungerar banksystemet så att om man har ett sparkonto kan det kopplas till ett banklån. Summan på sparkontot minskar räntebetalningens storlek på lånet.
FMD i sin tur är ett speciellt sparkonto för bönder där de sätter undan pengar när deras gårdar är vinstbärande, för att sedan kunna ta ut belopp när det går sämre. Pengar som sätts in på ett FMD-konto är skattemässigt avdragsgilla under finansåret som insättningen görs. Pengarna beskattas det året som de tas ut från kontot.
– Commonwealthbanken har tjänat mycket pengar på jordbruket. Det är nu dags för dem att betala tillbaka, sade jordbruksministern David Littleproud till ABC den 2 augusti i år.
Dagen efter den kritiska artikeln hade publicerats på ABC-sajten skickade Commonwealth ut ett pressmeddelande där de uppgav att de har ändrat sina regler och tillåter bönderna att flytta sparpengar till affärslån och således minskar ränteåterbetalningen.
Samtliga banker är, efter torktoppmötet, i fas med varandra. Tillsammans har de tryckt på pausknappen för att hjälpa bönder och småföretagare i torkdrabbade områden. De har tagit bort vissa avgifter för banklån, reducerat låneräntan och strukturerat om lån för att göra de gynnsammare för låntagaren.
Krisnotan går på 3,84 miljarder euro
Regeringen har också lagt in olika skatteincitament. Till exempel kan bönderna kan dra av staket, vatten och lagring av foderkostnader direkt i sin bokföring. Dessa behöver inte spridas ut på flera år.
Ett annat krispaket berörde den mentala hälsan på landsbygden. Regeringen fyllde på i primärvårdens kassa med 15,3 miljoner dollar (ca 10 miljoner euro).
– Detta läggs ovanpå pengarna som vi nyligen har givit till Headspace, sade Scott Morrison under toppmötet.
I början av oktober budgeterade regeringen 51,8 miljoner dollar (33 miljoner euro) till Headspaces program. Headspace är ett regeringsinitiativ från 2006. Programmet fokuserar på att bygga upp den mentala hälsan bland unga, 12-25 år. Enligt Headspaces hemsida utvecklas mer än 75 procent av mentala hälsoproblem innan man har fyllt 25 år.
Regeringen avsatte även 50 miljoner dollar (32 miljoner euro) till vatteninfrastruktur som byggs på gården. Bönder kan få upp till 25 procent av sina kostnader återbetalda för installation av ny vatteninfrastruktur, för att kunna fortsätta att ge vatten till sina djur.
Den totala prislappen för samtliga krispaket hamnar på 6 miljarder dollar, ca 3,84 miljarder euro. Dessa väntas att stiga till 7 miljarder dollar i framtiden. Premiärministern Scott Morrison rundade av torktoppmötet med att tacka deltagarna och han underströk vikten av att lägga politiken åt sidan. Många av Australiens delstater styrs av Labor (socialdemokraterna), medan den federala regeringen är en koalition mellan högern och bondepartiet.
– Det viktigaste är att vi tillsammans stödjer vår nation, våra bönder och våra regionala samhällen. Att vi ser till att de klarar sig igenom den här tiden och att de växer och frodas i framtiden, precis som vi australier har gjort under gångna tider.
FOTNOT: Australien exporterar runt 2/3 av produkterna från jordbruk, fiskeri och skogsbruk. Värdet för dessa sektorer låg på 66 miljarder dollar (drygt 42 miljarder euro) under finansåret 2016-17. Exportvärdet för jordbruksprodukter, under finansåret juli 2017- juni 2018, var 49 miljarder dollar (drygt 31 miljarder euro).
Källa: www.agriculture.gov.au/abares
