Avskogningsförordningen gör
att nybygget stampar på stället

Nästa fas av processen med den nya ladugården borde redan ha inletts. Men den viktiga investeringen står stilla för mjölk- och köttproducenterna Jussi Murto-Koivisto och Linda Pellfolk. De kan inte gå vidare med sitt projekt – och orsaken skrivs avskogningsförordningen.

– Hela situationen är löjlig. Det är frustrerande att vi inte kan gå vidare med våra planer, säger Linda Pellfolk.

– Jag är i grunden en positiv person och tror att pusselbitarna faller på plats till slut, fortsätter Jussi Murto-Koivisto.

Vi befinner oss i Pjelax hos mjölk- och köttproducenterna som driver företaget JMK-Milkhouse. Deras gamla ladugård är i slutet av sin tekniska livslängd och planerna på en ny modern anläggning har varit på ritbordet länge. Men nu kan de inte gå vidare med sitt stora projekt på grund av avskogningsförordningen.

– Avskogningsförordningen bidrar till en osäkerhet, och det är klart att både vad som gäller investeringsstöd och bankfinansiering förutsätts att projektet inte handlat om avskogning så att produkterna från ladugården kan marknadsföras och säljas, säger han.

EU:s avskogningsförordning trädde i kraft i juni 2023. Förordningen kom till för att förbjuda produkter, vars produktion medför avskogning. Till de produkterna hör också nötboskap och nu drabbas finländska nötkötts- och mjölkproducenter som avverkar skog för att bygga nytt.

– I grunden är avskogningsförordningen till nytta för oss finländska producenter. Utbudet av kött som inte produceras på samma villkor minskar och tanken är god. Men när förordningen ska genomföras i praktiken påverkas vi som bor i länder med mycket skog oskäligt hårt, konstaterar Murto-Koivisto.

Markarbetet inlett

I vintras beslöt de att inleda projektet och avverkade cirka en hektar skog och inledde därefter förberedande markarbeten. Det innebär att Murto-Koivisto och Pellfolk tagit en risk som kan strida mot avskogningsförordningen.

– Vi har tagit en kalkylerad risk med att hugga skog och som vi ser det är risken för att förordningen ska hindra vårt bygge ändå liten, säger Pellfolk.

Enligt Murto-Koivisto får högst en halv hektar skog avverkas för den yta som berör området där djuren rör sig på. Förordningen gäller inte gårdsplaner eller områden för exempelvis lager. 

– Eftersom vårt planerade nybygge är cirka 2.500 kvadratmeter ser jag inte att vi bryter mot någon lagstiftning. Men problemet är att vi inte vet med säkerhet eftersom ingen på tjänstemannanivå eller politisk nivå heller vet, förklarar han.

Det i en tid då avskogningsförordningen redan varit i kraft i ett år.

– Nu väntar vi på EU-kommissionens riktlinjer för hur avskogningsförordningen ska tolkas. De ska enligt uppgift utkomma inom juni månad och förhoppningsvis blir det så och alla är klokare efter det, säger Pellfolk.

För närvarande pågår en övergångsperiod och det är meningen att förordningen ska börja tillämpas i fråga om de centrala skyldigheterna den 30 december 2024.

– Det börjar alltså bli bråttom och problemet fram till dess är att förordningen fungerar retroaktivt. Skulle vi bygga nu och därefter konstatera att vi bryter mot lagstiftningen kan vi drabbas.

Till en början var det inte meningen att förordningen ska gälla mjölkproduktion, men nu omfattas också den av avskogningsförordningen.

– Så vi är i samma båt med köttproducenterna. Risken är nu att fårproduktionen dras med. Fårproduktionen nämns inte i själva förordningen, men i de läckta riktlinjerna från vårvintern nämndes får.

För dyrt bygga på åkermark

Skogsmark inte är den enda marken när det ska byggas nya anläggningar. Men för många producenter i Finland lämpar sig inte åkermark eller annan mark att bygga på.

– För oss hade det blivit mycket dyrare eftersom åkermarken måste pålas. Att förstöra bra odlingsmark eller betesmark till byggmark är också dumt. Däremot har de flesta av oss en del skog och här handlar det inte om avskogning om man avverkar en hektar skog för att bygga en ny anläggning. Men det kanske det gör i något annat land med lite skog, säger han.

De påpekar att idén med avskogningsförordningen är i stora drag goda. Men den slår också ut fel. Det är fortfarande tillåtet att avverka skog för att bygga elgator eller solpaneler samtidigt som det blir problem om en ny ladugård ska byggas.

– I Närpes planerar man att bygga ellinjer som kan innebära att sjuttio kilometer skog ska avverkas. Under de ellinjerna ryms tusen ladugårdar som motsvarar hela den finländska mjölkproduktionen när jag går i pension. Det vi gör har inget att göra med avskogning, säger de.

JMK-Milkhouse har miljötillstånd för att bygga en ny ladugård. Markarbetet har hittills kostat cirka 21.00 euro och planering och miljötillståndet cirka 10.000 euro. Han räknar med att ytterligare planering och ansökning om bygglov landar på cirka 15.000 euro till.

– Att hålla på med jordbruk är en stor helhet. Vi har också redan i år sått in mera vall för att vara förberedda på nästa år så att vi har tillräckligt med ensilage till nästa höst. Så vi kan nu inte vänta längre utan vi bör vara med på NTM-centralens ansökningsperiod för investeringsstöd helst i oktober, men allra senast i januari i början av nästa år för att hinna. Läget börjar vara prekärt, konstaterar han.

Vilka är era största farhågor nu?

– Det är att leva i ovisshet och inte veta hur det slutligen blir. Jag tror det kommer att lösa sig, men jag har också farhågor om att EU-kommissionen förlänger behandlingstiden. I sådana fall skulle vi inte komma vidare, säger Murto-Koivisto.