Då SLC:s mjölksamarbetsgrupp höll möte förra fredagen diskuterades sektorns situation. På marknaden går det att se vissa positiva trender, men gällande stödutbetalningar brottas producenterna med stora problem.
– Under mötet diskuterade vi den gångna sommaren och hur de gått i regionerna. Vi kunde konstatera att den för oss viktigaste grödan ensilaget tack vare regn från och med mitten av sommaren gav en hygglig skörd i Österbotten. I södra Finland har det varit sämre – främst i sydväst, sammanfattade gruppens ordförande Mikael Österberg.
Österberg lyfter även fram spannmålsskörden och hur dess delvis tvivelaktiga kvalitet fört fram behovet av att undersöka kvaliteten på gårdarna och komplettera med lämpligt foder.
Positiva signaler?
På den inhemska marknaden går det att urskönja vissa positiva trender.
– De inhemska ostarnas andel har stigit något, och uppgår nu till 52 procent av konsumtionen, men siffran kunde ändå lyftas till 80-90 procent. Så ser vi att den inhemska yoghurtens andel har också stigit till 77 procent vilket är positivt.
Mjölkpriset står enligt Österberg för tillfället och väger, men den europeiska mjölkmarknaden signalerar att sänkningarna avstannat och att det finns utrymme för en positiv trend.
Under mötet presenterades också en färsk prognos som Naturresursinstitutet Luke tagit fram, som påvisar hur känslig gårdarnas företagarinkomst är för små kast inom branschen. Exempelvis leder en förändring på en procent i mjölkpriset till 4,2 procents förändring i inkomsten på gårdsnivå, medan en enprocentig förändring i kostnader leder till ett kast på hela 7,3 procent i inkomstnivån.
Stödpolitiken oroar
– För tillfället finns det stora problem med stödutbetalningstidtabellen. Djurstödet på AB-området har inte betalats ut alls, och ingenting kommer väl att ske före februari. Detta är nog under all kritik, konstaterade Österberg.
Även stöden för djurens välbefinnande kom på tal under mötet. Många har sökt stödet, men i den nya CAP-planen har vissa åtgärder plockats bort.
– Summorna är väldigt små på mjölksidan. Vi har efterlyst mera möjliga åtgärder här, men som det ser ut så har vi inga förbättringar att vänta.
Gruppen fodrar också att räntestödet som har sänkts till 5 procent av godtagbara kostnader borde höjas tillbaka till minst 10 procent för att uppmuntra till investering.
– Vi behöver få upp procenterna på räntestödslånet för att gynna investerandet. Utbetalningar av investeringar som gjorts detta år har inte heller kommit igång.
Enligt Österberg finns det många osäkerhetsmoment på investeringssidan. Den nya avskogningsförordningen gör att även de som har möjlighet att investera möjligtvis avvaktar, eftersom de inte är säkra på huruvida nya byggen är lovliga.
Nötregistret under all kritik
Slutligen behandlades även nötregistret där tjänsteavbrott på upp till fem dagar skapar reella problem.
– Så långa avbrott kan vi inte godkänna från producenthåll eftersom det handlar om ett redskap som vi använder oss av dagligen, och där tidtabeller inte får brytas eftersom detta kan leda till sanktionering. Banker och andra inrättningar klarar ju uppdateringar på en natt, så då skall det väl gå här också.
På makronivå utgör strukturomvandlingen och bortfallet av gårdar ett fortsatt orosmoment.
– Mjölkproducenternas antal är till slutet av året prognostiserad till ungefär 4.200, vilket är 8 procent mindre än ett år sedan. Så vi har en ganska snabb takt på gårdar som slutar nu. Med den här farten är vi nere på lite över 2.000 mjölkgårdar redan år 2030.
Mjölkkornas antal kommer enligt prognosen om ett år ligga på 229.000, då deras antal 2016 ännu var 283.000.