Beskattningssystemet gör att
han går miste om 35.000 euro

Förra veckan framkom att inte alla jordbruk kommer att kunna ansöka om fastighetsskattestöd. I Österbotten drabbas många producenter, däribland växthusproducenten Alexander Österlund, vars företag nu går miste om 35.000 euro.

– Förra veckan började vi höra rykten om att inte alla jordbrukare kan ansöka om stödet. Det var något som vi hade räknat med sedan våren, men nu ser det alltså ut som att vårt företag går miste om den möjlighet. Det är så klart en stor smäll för det handlar om tiotusentals euro för vår del, säger Alexander Österlund, som är delägare i växthusföretaget Oy Österlund & Paavola Ab i Pörtom.

Det var i slutet av förra veckan som många jordbrukare som beskattas enligt näringsskattelagen satte kaffet i vrångstrupen. Då framkom att just den gruppen inte kommer att kunna ansöka om fastighetsskattestödet. Det trots att myndigheternas information tydligt stipulerat annat.

– Visst kom det som en chock. I dessa tider med enorma kostnadsökningar betyder varje lättnad lite plåster på såren och klart det är en besvikelse att vi nu inte kan ansöka om stödet, förklarar Österlund.

Känner sig diskriminerad

För ett par år sedan expanderade han och två andra delägare i företaget och utökade odlingsarealen och betalade i fjol 38.771 euro i fastighetsskatt. Tanken var att ansöka om det fastighetsskattestöd, som regeringen fattade beslut om i våras, nu innan tiden går ut den sista oktober.

OY Österlund & Paavola Ab förväntade därmed att erhålla maxbeloppet på 35.000 euro inom ramen för fastighetsskattestödet för jordbrukets produktionsbyggnader.

– Men nu blir vi i stället diskriminerade på grund av att vi är ett aktiebolag som beskattas enligt näringsskattelagen, medan de som beskattas enligt gårdsbrukslagen kan ansöka om att få fastighetsskatten tillbaka i form av ett stöd. Det känns orättvist, konstaterar han.

Han poängterar att de jordbrukare som valt att bedriva verksamheten som aktiebolag och under näringsskattelagen oftast gör det på grund av stora investeringar och kostnader.

– Jag som nyligen gjort stora investeringar och tänker fortsätta i branschen ett bra tag framöver får inget stöd medan mindre företag eller gårdar som kanske avvecklar och har en förhållandevis låg fastighetsskatt får hjälp som de kanske inte behöver. Jag känner att vi blir åsidosatta och stödet hade inneburit viktiga pengar för nästa års odlingssäsong, säger Österlund.

Besviken på regeringen

Han är besviken på regeringen som lovar mycket i offentligheten.

– Regeringen vill säkert hjälpa, men åtgärderna faller fel när de inte når dit de behövs. Bättre kommunikation mellan beslutsfattare och tjänstemän skulle göra att liknande misstag undviks. Nu är det andra gången inom ett år som växthusodlarna bestraffas av skatteförvaltningen. Avskaffandet av skattefrihet för bränsle som används för produktion av koldioxid var skatteförvaltningens förra bottennapp. Nu kommer det andra och det brister i beredningen av lagarna, säger han.

Även för ÖSP:s ordförande Tomas Långgård kom beskedet om att fastighetsskattestödet inte omfattar alla jordbrukare som är påförda fastighetsskatt som en chock.

– Redan då regeringen förhandlade med EU-kommissionen meddelades att alla jordbrukare ska befrias från fastighetsskatten för 2022. All information vi fått har också stött den tanken, men nu blir det plötsligt inte så. Från ÖSP:s sida kan lantbrukspolitik inte skötas på det här viset. Man kan inte gå ut och ge löften och så när det är aktuellt att ansöka om stödet så faller en del plötsligt igenom. Det är helt tokigt, säger Långgård besviket.

Han betonar att det inte bara är växthusproducenter som drabbas. Det finns även många husdjursproducenter som beskattas enligt näringsskattelagen och faller mellan.

– De senaste åren har man uppmuntrat jordbrukare att gå över till andra bolagsformer, och myndigheterna har inte haft invändningar utan ändrat stödregler för att jämställa aktiebolag. På vårt område har vi därför också många husdjursproducenter som bolagiserat verksamheten. Det som är beklagligt är att de är företagare som satsat på framtiden och investerat, ofta stort, men som nu missgynnas på grund av ett visst skattesystem, säger Långgård.

Utreder ärendet

Enligt Långgård kräver ÖSP nu att ärendet klaras upp.

– Det här måste redas upp nu. Tiden borde ha räckt till att bereda frågan ordentligt, men arbetet har tydligen inte gjorts ordentligt. Det kan inte vara så att man först nu märker att en del på grund av bolagsform faller igenom.

SFP:s riksdagsman Anders Norrback blev också tagen på säng i slutet av förra veckan. Han har efter det försökt utreda om det politiskt går att lösa problemet med att företagare som beskattas enligt näringsskattelagen inte kan ansöka om stödet.

– Svaren från ministeriet som jag fått är att det är frågan om skattetekniska problem. Systemet kan inte särskilja vad som är produktionsbyggnader för jordbruk från andra fabriksfastigheter. Därför faller de som beskattas enligt näringsskattelagen utanför, förklarar Norrback.

Han tror därför inte att det går att lösa politiskt och juridiskt inom en överskådlig framtid.

– Mitt enda budskap nu är att alla företagare själva måste avgöra om de ska byta beskattningssystem och därigenom möjliggöra att ansöka om fastighetsskattestödet. För jag kan inte ge förhoppningar om att vi snabbt kan lösa det här politiskt, säger han.

Trots aktivare politisk bevakning initialt tror han utgången hade varit densamma.

– På grund av komplexiteten i systemet tror jag att vi inte juridiskt hade kunnat ändra något. Däremot borde man gett rätt information från början om vem som kan ansöka om stödet och inte. Det är ett stort misslyckande och något som är beklagligt, säger han.

Norrback vill inte peka ut några syndabockar men konstaterar att det alltid finns en risk för ett felaktigt utfall när det är fråga om snabba processer.

– Det finns utmaningar när man med en snäv tidtabell försöker hitta lösningar. Men just därför hade det varit viktigt att gå ut med rätt information från början och tyvärr gick det riktigt fel den här gången.