Markägare har ännu några veckor kvar på sig att söka beskogningsstöd av Skogscentralen. Ansökan stängs 31.12.2023, och något nytt motsvarande stöd finns tills vidare inte i sikte, uppger Finlands skogscentral.
Markägarna har varit intresserade av beskogsningsstödet, som man kan få för att beskoga områden som inte är i annan användning och inte jord- och skogsbruksmark. Under de tre gångna åren har det sökts stöd för att beskoga cirka 11.000 hektar mark. Antalet ansökningar har varit sammanlagt 2.800.
Skogscentralen har beviljat stöd för cirka 5.600 hektar, alltså ungefär hälften av den areal för vilken markägarna sökt stöd.
Mest beskogningsstöd har sökts för att beskoga tidigare torvtäkter, näst mest för före detta åkrar på mineralmark och tredje mest för gamla torvmarksåkrar.
När man jämför landskapen har mest beskogningsstöd sökts i Norra Österbotten, näst mest i Södra Österbotten, Norra Savolax och Mellersta Finland. I Södra Österbotten och Mellersta Finland har man sökt mest stöd för att beskoga tidigare torvproduktionsområden, i Norra Savolax söktes mest stöd för att beskoga gamla åkrar som inte längre var i jordbruksanvändning.
Beskogningen framskrider
Hittills har man hunnit beskoga 3.200 hektar med hjälp av beskogningsstödet. Sammanlagt har Skogscentralen beviljat stöd på cirka 13 miljoner euro för beskogning. Av den summan har redan 4,9 miljoner euro betalats ut för genomförda beskogningsprojekt.
Markägaren förbinder sig att ombesörja eftervården av det beskogade området, som gräsbekämpning och slyröjning, i tio år. Underhållsavodet betalas ut i två omgångar på 450 euro per gång. Den första omgången betalas två år och den andra åtta år efter beskogningen.
Skogscentralen granskade i höstas hur bra eftervården hade skötts på de områden som beskogats bland de första.
– Enligt granskningsresultaten hade eftervården skötts rätt så bra. Vissa brister i gräsbekämpningen och slyröjningen uppdagades, men efter korrigeringar var det möjligt att betala ut underhållsarvodet, säger Jussi Pirkonen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.
Områdena som inte används binder inte kol och ger inte markägarna några inkomster. Anläggningen av plantbestånd och speciellt eftervården kräver mycket arbete, men ger också lön för mödan.
– När man vidtar rätt åtgärder i rätt tid börjar området binda kol och blir senare också skogsbruksmark som ger ekonomisk avkastning, säger Pirkonen.
3,4 miljoner euro kvar att söka
Det finns 3,4 miljoner euro kvar att använda till beskogningsstöd för ansökningar som kommer in före årsskiftet. Med den summan skulle det gå att stöda beskogning av cirka 1.400 hektar. Ansökningarna ska vara inne på Skogscentralen senast 31.12.2023.
– Om markägarna har områden som lämpar sig för beskogning så hinner de ännu ansöka om stöd. Vi tar utan dröjsmål ansökningar till behandling på Skogscentralen, och vi får också snabbt de utlåtanden som behövs från NTM-centralen. Men kom ihåg att åkermark som varit odlad måste passiveras innan man lämnar in stödansökan. Råd och instruktioner för det kan man be om hos landsbygdsnäringsmyndigheterna i det egna området, säger Pirkonen.