Bakom SLC:s och MTK:s biodiversitetsfärdplan ligger ett väl utfört forskningsarbete och med hjälp av olika scenarier, för såväl jordbruk som skogsbruk, tar färdplanen nu sikte på praktiska åtgärder som kan öka biodiversiteten i Finlands jordbrukslandskap och skogar.
MTK:s ordförande Juha Marttila skräder inte orden när han öppnar lanseringstillfället på MTK:s hus i centrum av Helsingfors.
– Forskare samt organisationernas tjänstemän och förtroendevalda har redan lagt ner mycket arbete på färdplanen. Det här är ett digert paket som tar sikte på praktiska åtgärder, så nu är det dags att kavla upp ärmarna, säger han.
Färdplanen är en fortsättning på SLC:s miljöprogram och MTK:s program för biologisk mångfald. Färdplanen är en omfattande helhet vars mål och åtgärder behandlar organisationernas verksamhet, verksamhetsmiljön och egenskaper i jord- och skogsbruksmiljöer som är av betydelse för den biologiska mångfalden.
Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet och Pellervo ekonomisk forskning PTT har ansvarat för insamlingen och produktionen av forskningsdata.
Biodiversitet behövs i jord- och skogsbruk
SLC:s ombudsman Rikard Korkman har jobbat med jordbruksdelen av biodiversitetsfärdplanen och fokuserar på de tre scenarier som sammanfattar möjliga vägar framåt.
– Forskarna har tagit fram tre scenarier, ett är att fortsätta som förut och inte göra någonting mera, ett annat är en slags realistisk medelväg som omfattar flera åtgärder som kostnadseffektivt går att genomföra rent praktiskt och det tredje är mera radikalt. Medelvägen går att genomföra relativt enkelt men visst behövs finansiering, säger han.
Medelvägen, scenario två, omfattar bland annat åtgärder gällande kantzoner, blomsterremsor och vårdbiotoper.
SLC:s skogsombudsman Anders Portin, Portin har jobbat med skogsdelen av biodiversitetsfärdplanen och poängterade ekonomin överlag samt kunnandet och viljan hos skogsägarna.
– Skogsvårdsföreningarnas roll är viktig för de har kontakten till fältet och förankrar det hos skogsägarna, säger han.
Olika mekanismer kan bli aktuella, men att bygga upp dem är utmanande.
– Vi behöver stöd av staten och samhället, men vi behöver också marknadsbaserade mekanismer för att stöda den här utvecklingen.
Kunnandet är i en nyckelroll.
– Om man har kunnande så har man ofta vilja och vet hur man ska göra, säger Portin.
När det gäller skogen är andelen död ved, sparträd och högstubbar konkreta saker som främjar mångfalden.
Både ros och ris från Keränen
Silja Keränen är viceordförande för De gröna, skogsägare, och kommenterar biodiversitetsfärdplanen.
– Det är otroligt bra att en sådan här färdplan har uppgjorts. Det är tydligt att det har gjorts ett brett bakgrundsarbete, säger hon.
Men Keränen kommer också med kritik.
– Man borde titta på andra värden än förlorade euron, till exempel hur man kan höja det förädlade virkets värde.
Niclas Sjöskog, SLC:s skogsutskotts ordförande, kommenterar också planen.
– Vi behöver biodiversitetsåtgärder i våra skogar, men de måste vara ekonomiskt försvarbara och stödas av samhället, i praktiken väl staten, om samhället vill att vi ska gå den här vägen. Praktiskt orienterad kunskap i förståelig form är vad som behövs på landsbygden, säger han.
Mer än 80 procent anser det viktigt
Biodiversitetsfärdplanens medlemsundersökningar visar att mer än 80 procent av jordbrukarna och skogsägarna anser att det är viktigt att de tryggar naturens mångfald i sin egen verksamhet. Det finns med andra ord ett behov av färdplanen och av fortsatt utveckling.
Med färdplanen eftersträvar SLC och MTK en omställning som är förutsägbar, kontrollerad och upplevs som acceptabel när det gäller förändringar i organisationernas verksamhet och i det praktiska jord- och skogsbruket.
De olika scenarioanalyserna visar att naturens tillstånd kan förbättras, men att kostnaderna inte kan läggas på de redan pressade jord- och skogsbrukarnas axlar.
SLC:s ordförande Mats Nylund höll ett avslutningsord där han tackade alla forskare som jobbat med biodiversitetsplanen men också alla tjänstemän och förtroendevalda inom de båda producentorganisationerna.
– SLC:s och MTK:s medlemmar lever med och på naturens villkor varje dag. Arbetet med att förbättra naturen i jord- och skogsbruket har pågått i många år. Färdplanen kommer att sätta ännu mera fart på arbetet, eftersom alla kan göra mera och bättre. Vi jordbrukare och skogsägare är redo att göra vår del, men det behövs också att samhället kommer emot och gör sin del, avslutar Nylund.