SLC:s och MTK:s biodiversitetsfärdplan presenterades i Bryssel under förra veckans tisdag. Under tillfälle betonades särskilt vikten av frivilliga och marknadsbaserade metoder, såsom naturvärdesmarknader och samarbetet mellan olika organisationer, för arbetet med att främja biologisk mångfald på europeisk nivå.
– Värnandet om den biologiska mångfalden har alltid varit en del av jord- och skogsbruket. Dessa näringar kan inte bedrivas om vi inte tar hand om naturen. Färdplanen är ett av många steg på vägen mot att förbättra den biologiska mångfalden, kommenterade MTK:s ordförande Juha Marttila.
Den i februari publicerade färdplanen är exceptionell eftersom den är baserad på en omfattande vetenskaplig grund, medan producentorganisationerna lagt fram konkreta faktabaserade mål och åtgärder.
Syftet med färdplanen är att tydligare framhäva förstärkningen av den biologiska mångfalden inom organisationernas verksamhet samt i praktiskt jord- och skogsbruk.
– Särskilt här i Bryssel är det viktigt att komma ihåg att samma lösning inte passar alla. När vi förbättrar den biologiska mångfalden bör vi lyfta fram de lokala variationerna. Vid politiska processer, som exempelvis lagstiftning, bör man i första hand ta hänsyn till lokala lösningar, betonade Marttila.
Vetenskapliga grund
Färdplanens skogsrelaterade innehåll presenterades för gästerna av MTK:s jurist Anna-Rosa Asikainen medan SLC:s ombudsman Rikard Korkman redogjorde för det jordbruksrelaterade innehållet.
Färdplanen omfattande vetenskapliga grund är sammanställd av finska forskningsinstitut. Även om innehållet fokuserar på det finska jord- och skogsbruket, har det även en relevans på europeisk nivå.
– MTK:s och SLC:s färdplan visar förhoppningsvis även för tvivlarna att de finska producenterna är starkt motiverade bara de ges lämpliga förutsättningar att idka verksamhet som också är miljövänlig. Det är viktigt att kunna kombinera lönsamt jord- och skogsbruk med hänsyn till naturen. Färdplanen ger också riktlinjer för politiken på EU-nivå, exempelvis gällande planeringen av den nya CAP-planen, kommenterade Asikainen.
Vägkartan fick beröm av kommissionen
Under tillfället framförde Ricard Ramon I Sumoy från generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling DG AGRI EU-kommissionens syn i frågan. Sumoy uppfattade initiativtagandet och den vetenskapliga grunden bakom färdplanen som värdefulla och välkomna.
– I den nuvarande verksamhetsmiljön finns det behov både för initiativ från jord- och skogsbrukssektorn samt för arbete för biologisk mångfald. Färdplanen visar tydligt hur ansvarsfullt jord- och skogsbruk och främjande av biologisk mångfald kan kombineras.
Under sin talartur lyfte Sumoy fram tre stora teman ur färdplanen, nämligen producent- och sektororienterat arbete för färdplaner i sig, beaktande av lönsamhet vid praktisk genomföring samt behovet av att hitta en lämplig helhet av politik och styrmedel. Dessutom lyftes färdplanens budskap om företräde för frivillighet och marknadsfinansiering fram som intressanta aspekter.
Under tillfället kom även Alberto Arroyo Schnell, som är programdirektör för Internationella naturvårdsunionen IUCN:s europeiska kontor, att betona samarbetet mellan olika aktörer.
– Idén om en konflikt mellan jord- och skogsbruk och miljöfrågor bör läggas åt sidan. Jord- och skogsbruk kan stödja biologisk mångfald, vilket i sin tur gynnar jord- och skogsbruket, framhöll Schnell.
Till sist framförde även Matthias Gröger, chef för lantbruksorganisationen LKÖ:s Brysselkontor, sin hälsning Den österrikiska systerorganisationen anser att det finns behov av en liknande färdplan även i Centraleuropa.