Blött, minusgrader och snö – tuffa
skördeförhållanden för odlarna

Det har varit en utmanande senhöst för alla odlare. Ihållande regn har försvårat upptagningen av rotfrukter och därefter ställde en period med minusgrader och snö till det. Christer Finne i Solf fick ta till alternativa metoder för att rädda morotsskörden.

– Ända sedan augusti har vädret ställt till det. Det är länge sen det senast har varit så här utmanande. Situationen var likadan 1992 då det regnade och var varmt i september och sedan plötsligt blev kallt med mycket snö i oktober, säger Christer Finne, frilandsodlare av grönsaker i Solf i Korsholm.

I tisdags var han och hans medarbetare i full gång med att ta upp morötter – för hand. Vanligen tas de upp med en upptagare, men på grund av att han för drygt två veckor sedan var tvungen att ta till nya metoder för att rädda skörden är han glad över att de ens kommit igång igen.

– För närapå tre veckor sedan utlovades minusgrader, men enligt meteorologen skulle det åter bli varmare samt torrare väder efter några dagar. Så jag tänkte att vi väntar med upptagningen av morötterna, men så plötsligt utlovades i stället fortsatt kallt väder. Då tvingades vi tänka om, berättar han.

Den 23 oktober var han tvungen att gå över till plan B och la ut en förfrågan på sociala medier. Han efterlyste en halmspridare för att täcka morotsbänkarna med halm.

– Den här metoden används i de södra delarna av Sverige, Danmark och Skottland, men även i norra Frankrike. Där skördar de hela vintern och täcker in morotsbänkarna i mycket halm. Så jag tänkte testa samma metod och med facit på hand har den fungerat bra.

Fick mycket respons

På kort tid fick Finne mycket respons och en halmspridare lånades ut av en jordgubbsodlare i närheten. Även halmen fick han loss av en svinproducent i nejden.

– Jag är mycket tacksam för att det kunde lösa sig så här smidigt.

Morötter är tåliga grönsaker, men går tjälen för djupt blir det problem. Med flera kalla nätter i rad – med tolv minusgrader som kallast – gick tjälen djupare.

– Halmen förhindrade tjälen att gå djupare och det räddade nog delar av skörden. Men vi täckte inte  in allt med halm och där har det ännu inte tinat upp. Men även där det är fruset har jag testat ta upp och de morötterna ser inte ut att ha skadats nämnvärt av kylan så jag tror vi kommer att skörda det vi hinner, säger Finne.

Han påpekar att han inte är ensam om att ha tvingats skjuta upp morotsupptagningen.

– Jag är verkligen inte ensam och jag vet flera andra odlare som är i samma båt. En odlare har inte kunnat skörda palsternackorna och andra har inte kunnat ta upp morötter på grund av att det har varit för blött.

Finne odlar grönsaker på cirka 14 hektar och har uppemot femtio olika grönsaker. Skördearbetet brukar, enligt honom själv, börja vid morsdag och avslutas ungefär vid farsdag. Eftersom skörden av de olika grönsakerna kan dra ut på tiden är odlarna vana med utmaningar – men den här hösten har varit ovanligt svår.

Också löken togs upp för hand

För några veckor såg det ut som att löken skulle bli kvarlämnad på åkern på grund av att det var för blött. Men även där samlades manskap ihop och löken togs helt enkelt upp för hand.

– Det tog mer tid än vanligt eftersom löken brukar tas upp maskinellt. Det här var tredje gången som vi hamnade att ta upp lök för hand sedan vi utökade lökodlingen 2005. Så det händer, men det är ovanligt.

Han berättar också att utmaningarna började redan tidigare under hösten, i augusti. Då var blomkålsskörden flera veckor sen, men lyckligtvis blev den såld.

– Vasabladet gjorde en artikel om att blomkålen hopade sig hos odlarna då flera planteringar blev skördefärdiga samtidigt och det fick fart på marknaden. Nyheten togs också upp i andra medier och det väckte konsumenterna. För sex år sedan gjordes en liknande aktion med blomkål och det gjorde att det till slut blev brist på blomkål.

– Att ta kontakt med media i dylika sammanhang är något som vi odlare borde utnyttja mera när vi står inför utmaningar för de brukar ge god spridning, säger han.

Finne hade inte lika stora utmaningar som andra med spannmålsskörden. Han sådde aningen senare så det tog länge innan spannmålen mognade.

– Vi har fått mycket regn även här, men andra delar av landskapet har varit hårdare drabbat. Det kom aldrig någon period av uppehåll, men jag lyckades ändå rätt bra med tröskningen då vi hann ta höstvetet innan regnen i augusti.

För att hitta liknande år måste han backa tillbaka till 1992. Då var det också en varm och fuktig höst med påföljande kallperiod.

– Jag har kollat i mina anteckningar och i slutet av oktober 1992 blev det 25 grader kallt, men då hade vi redan 30 centimeter snö. Sedan blev det varmare i slutet av november och till självständighetsdagen kunde vi igen påbörja upptagningen av morötter och vi var klara kring Luciadagen, berättar han.

Svårt läge för potatis- och sockerbetsodlare

Potatisodlarna har också haft utmaningar. Enligt Jan-Erik Back, sektoransvarig för växtodling på ProAgria Lantbrukssällskapet, räknar man med att närmare tio procent av potatisarealen blir oupptagen.

– De största bekymren har varit inom Södra Österbottens och Satakundas områden. Speciellt stärkelseodlare har varit utsatta, men också matpotatisodlare har prövats. I Österbotten har i Kristinestadsområdet största delen av arealen tagits upp, men potatiskvaliteten kan vara en utmaning för vissa partier, eftersom det kommit för mycket vatten på åkrarna, säger Back.

I Jeppoområdet längre norrut finns det odlare som har flera hektar med potatis kvar i marken.

– Nu loppet troligen kört med tanke på vidare upptagning på grund av framkomligheten på skiftena och en stor andel köldskadade knölar, säger han.

Även för sockerbetsodlarna har hösten varit utmanande. En betydande areal var ännu oupptagen i Österbotten när vädret blev kallare för ett par veckor sedan. Men enligt Fredrik Ström, ordförande för ÖSP:s sockerbetsutskott, har upptagningen kunnat återupptas den här veckan.

– Väderleken har gjort upptagningen utmanande och läget har varit ovisst för en del odlare på sistone. Men nu har upptagningen kommit igång den här veckan och målet är att få upptaget alla sockerbetor i Österbotten, vilket är realistiskt, säger han.