År 2018 odlades bondböna på 19.789 hektar. Odlingsarealen har ökat under de senaste åren då vår foderindustri haft intresse av att i allt högre grad ersätta importprotein med bondböna och ärter.
Av bondböneskörden används tillsvidare en ganska liten del direkt för livsmedelskonsumtion, men intresset för produkter baserade på bondböna är allt större, liksom också för export.
Den mest odlade sorten är fortfarande Kontu med en andel på 81 procent av bondbönearealen.
Sorterna
Sampo (Boreal 2015) är en mycket tidig sort, med en avkastning på samma nivå som Kontu. Sampos proteinhalt har varit hög och dess proteinskörd är därför högre än Kontus.
Into (Boreal 2019) har en ungefär lika lång växttid som Sampo, men avkastningen ligger på samma nivå som Louhi. Den har en betydligt styvare stjälk än Kontu. Själva bönorna är större än för Kontu. Proteinhalten är hög och dess proteinskörd är därför sorturvalets största.
Vire (Boreal 2018) har lika lång växttid som Kontu men dess avkastning är betydligt större. Stjälken är också klart styvare än Kontus. Själva bönorna är ungefär lika stora som Kontus. Vires proteinhalt är lägre men dess proteinskörd är större än Kontus.
Louhi (Boreal 2015) har en ungefär lika lång växttid som Kontu. Stjälken är styvare än Kontus. Dess hektaravkastning är hög och dess böna är stor. Också proteinskörden är hög.
Kontu (Boreal 1997) är den äldsta sorten på sortlistan. I jämförelse med de nyare sorterna har den en längre stjälk som också är något svagare än de övrigas.
TEXT & GRAFIK
Antti Laine
Naturresursinstitutet
Naturresurser och ekologisk produktion, Jockis
PDF: Bondbönesorterna i de officiella sortförsöken åren 2011-2018.
