Brage har planterat
cirka 100.000 skogsplantor

För femtio år sedan började Brage Råstu utföra planteringen själv. Det är något han har fortsatt med, och genom åren har han satt drygt 100.000 skogsplantor i jorden. Fördelarna med att plantera själv är många.

– Nu lägger jag ner planteringsröret och trycker till med foten. Och där står nu en nyplanterad tallplanta. Det är inte svårt, det viktigaste är att plantan placeras på rätt ställe så att rötterna får vatten och att den inte torkar, säger Brage Råstu, 76.

Vi befinner oss på en förnyelseyta i Tjärlax i Närpes, där han är i full gång med årets planteringar. Skogsplantering är något som Brage kan utan och innan. År 1963 planterade han första gången och sedan början av 1970-talet har momentet utförts varje år.

– Som ung hjälpte jag min far i skogen och fick prova på plantering. Sedan utbildade jag mig inom skogsbruket och efter det har jag årligen planterat en hektar. Och nu börjar jag vara uppe i femtio år. Omräknat i plantor innebär det cirka 100.000 stycken, berättar Brage.

Han får också hjälp av sonen Johan Råstu, som 2013 övertog gården som omfattar jordbruk samt skogsmark.

– Jag har också fått lära mig plantering redan som liten och försöker hjälpa till sedan jag övertog gården. Men jordbruksarbetet börjar ta så mycket tid att jag ibland inte hinner med planteringen, säger Johan.

Bästa resultatet

Det finns många skogsägare som inte har tid att plantera. För dem finns möjligheten att låta exempelvis virkesbolag eller skogsvårdsföreningen sköta planteringen. Men för Brage är det en självklarhet att plantera.

– Jag tycker resultatet blir bäst när jag själv styr arbetet med planteringen. Jag litar mest på mitt eget utförande, och till exempel på det här skiftet har vi planterat både tall, gran och björk utifrån marktypen, säger han.

Han eftersträvar inte regelrätt blandskog.

– Det blir mera grupper av olika trädslag. På de lägsta områdena där det är som bördigast planterar vi gran och jag har också ett litet intresse för vårtbjörk som växer snabbare. Huvudsaken är att rätt träd planteras på rätt mark, konstaterar Brage.

Råstu eftersträvar cirka 2.200 plantor per hektar. Fler plantor än så planteras inte, eftersom det också tillkommer plantor naturligt. De satsar också på markberedning i form av högläggning.

– Oavsett vad naturvänner säger om markberedning är det en metod som är viktig för att planteringen ska bli lyckad. Plantan klarar sig bäst i blottad mineraljord och det enda som talar emot markberedning ur skogsägarsynpunkt är kanske kostnaden, säger han.

Fungerar bara på vissa marker

Det pratas en del om kontinuerligt skogsbruk utan förnyelseavverkning. Det är en metod som Brage – i egenskap av utbildad skogsbruksingenjör och många år som skogsvårdsinstruktör – inte är emot helt. Han betonar ändå att kontinuerlig förnyelse bara fungerar på vissa ytor.

– För vår del är det traditionellt skogsbruk som gäller där skogen avverkas och ny skog planteras. Men när man läser rapporter från i synnerhet Sverige låter det som att kontinuerligt skogsbruk ska bli rådande. Det är en galen tanke, eftersom den metoden bara fungerar på vissa marker, säger han.

Tillbaka till familjens skog i Tjärlax. Närpesnejden har i många år varit relativt drabbad av hjortdjursskador och även Råstu har råkat ut för dem.

– För några dagar sedan kompletterade vi med nya plantor på ett nyplanterat skifte som drabbats av älgskador, berättar Johan.

Den här gången har Brage och Johan inte anmält skadorna för värdering, utan betalade de kompletterande plantorna ur egen ficka. Däremot har de tidigare anmält älgskador, fått dem värderade och ersatta.

– Är det frågan om mera omfattande skador lönar det sig nog att anmäla dem. De senaste åren har många i det här området drabbats, och det är märkligt att antalet jaktlicenser på älg bara minskar. Men Luke beräknar att en kvot av licenserna också ska reserveras för vargen, säger Brage.

Enligt honom räcker det med några älgar per tusen hektar för att plantskogarna ska bli betade. Men om vargstammen i området får fortsätta växa tror Brage att hjortdjuren på sikt försvinner.

– Antalet älgar har minskat i nejden och det gäller även rådjur och vitsvanshjort. Det är högst sannolikt vargens förtjänst. Om det fortsätter så här tror jag inte vi har nästan nån älg kvar i vårt område om fem år.

Varg såg på

Johan inflikar att han rätt ofta ser varg i bygden.

– Senast för några dagar sedan när jag harvade stod en varg vid kanten och såg på, och jag har det också på video. Det händer också ofta att vargar rör sig över gårdsplaner, så det finns mycket varg här, säger han.

En bra metod för att motverka hjortdjursskador är det biologiska bekämpningsmedlet Trico. Brage har själv använt det och kommer att göra det igen i höst.

– Det är några år sedan jag använde Trico när jag planterade björk, men nu är det dags igen. Effekterna mot älgskador verkar vara bra med det medlet och därför tänker jag behandla den här ytan i år, säger han.

Att undvika skador i plantskogarna är något som varje aktiv skogsbrukare vill. Att därefter sköta ungskogen och följa upp planteringen är också mycket viktigt, betonar Brage.

– Många slarvar med röjningar och det är synd med tanke på tillväxten. Jag tycker att vi alltid skött om våra ungskogar på rätt sätt och det är något vi tänker fortsätta med. När man planterar skogen personligen ger det också ett starkare band till den växande skogen, och det är en annan fördel med att plantera själv, säger han.