Förra veckan godkände regeringen flera statsrådsförordningar som har samband med den nya period för genomförande av jordbrukspolitiken som inleds den 1 januari 2023, meddelar Jord och skogsbruksministeriet.
Dessa förordningar är mest brådskande med tanke på genomförandet.
Fler förordningar kommer att utfärdas i början av året.
Ersättningen för djurens välbefinnande
Jordbrukare kan för 2023 ingå en förbindelse som gäller ersättning för djurens välbefinnande och välja de åtgärder som omfattas av förbindelsen. När en jordbrukare ingår en sådan förbindelse måste han eller hon som en åtgärd välja åtminstone att ha en välbefinnandeplan för den aktuella djurarten.
De åtgärder som hör till ersättningen för djurens välbefinnande gäller bland annat utfodringen och skötseln av djuren, förbättring av djurens förhållanden, betesgång och utomhusvistelse samt särskilda djurartsspecifika åtgärder. Den djurartsspecifika ersättningen kan sökas för nötkreatur och svin, får och getter samt fjäderfä.
På gården måste det finnas ett visst minimiantal djur. Minimiantalet är i fråga om nötkreatur 15 djurenheter, i fråga om svin 15 djurenheter, i fråga om får och getter 5 djurenheter, i fråga om broilrar 60 djurenheter, i fråga om kalkoner 60 djurenheter och i fråga om värphöns och deras mödrar 14 djurenheter.
Villkoren för de djurspecifika åtgärderna är striktare än kraven enligt grundläggande lagstiftning och normal jordbrukspraxis. På gården ska också jordbrukspolitikens grundvillkor iakttas. I fråga om varje djurart krävs att jordbrukaren förbinder sig åtminstone till att ha en välbefinnandeplan för djurarten i fråga.
En ekologisk husdjursgård kan inte välja åtgärder som redan är ett krav vid ekologisk uppfödning av den aktuella djurarten. Raser som även i övrigt föds upp utomhus hela året har uteslutits från de åtgärder som gäller betesgång och utomhusvistelse.
År 2021 betalades ersättning för djurens välbefinnande till ett sammanlagt belopp av 68 miljoner euro fördelat på 5.882 gårdar. År 2021 hade 53 procent av nötkreatursgårdarna, 70 procent av svingårdarna, 54 procent av får- och getgårdarna och 71 procent av fjäderfägårdarna ingått en förbindelse om ersättning för djurens välbefinnande.
I statsbudgeten för 2023 uppgår anslaget för ersättning för djurens välbefinnande (30.10.43) till 74 miljoner euro.
Grundvillkorens normer fastställdes
Systemet med grundvillkor för jordbrukarstöd består fortsättningsvis av normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC) och föreskrivna verksamhetskrav (SMR), som är krav enligt EU-rättsakterna i fråga om miljö, folkhälsa, växtskydd, djurhälsa och djurskydd.
Grundvillkoren ska vara uppfyllda för att jordbrukaren till fullt belopp ska erhålla de direktstöd som helt finansieras av EU och de jordbrukarersättningar för landsbygdsutveckling som medfinansieras av EU.
Det system med krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i grundvillkoren ersätter det nuvarande systemet med tvärvillkor.
Ändringar jämfört med tvärvillkoren är när det gäller de föreskrivna verksamhetskraven till exempel att bestämmelserna om diffusa källor till fosfor och på förhand reglerat uttag av yt- och grundvatten i ramdirektivet för vatten ska inkluderas i grundvillkoren.
Normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som avviker från de tidigare tvärvillkoren är till exempel de normer som gäller växelbruk samt marktäckning vintertid.
Djurenheter och nationella stöd
Regeringen har utfärdat en förordning om djurenheter i vissa ersättningar för landsbygdsutveckling och nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen. Den gäller stöd som delvis finansieras av EU och nationella stöd, men inte sådana jordbrukarstöd som helt finansieras av EU.
Förordningen innehåller centrala ändringar som till stor del redan har fastslagits i Finlands CAP-plan och kommissionens beslut om nationellt stöd.
På grund av vissa nya indelningar av djurarter har det gjorts små ändringar vad gäller bland annat djurraser, och den nya förordningen upphäver den tidigare motsvarande förordningen om djurenheter den 1 januari 2023.
Stödområden och skärgårdsområden fastställdes
Regeringen har också utfärdat en förordning om stödområden för vissa ersättningar för landsbygdsutveckling, direktstöd till jordbrukare och nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen samt om de delområden av stödområdena som räknas som skärgård.
Förordningen gäller både stödformer som helt eller delvis finansieras av EU och nationella stöd.
Precis som den ovannämnda förordningen är innehållet i förordningen redan bestämt i CAP-planen och besluten om nationellt stöd, och den innehåller inga ändringar jämfört med den tidigare motsvarande förordningen, som upphävs den 1 januari 2023 genom den nya förordningen.
Frikopplat stöd för svin och fjäderfä
Förordningen om ändring av från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning är en rent teknisk uppdatering av förordningen, som beror på att bestämmelser på lagnivå om stödformen i fråga har ändrats.
Lagändringen innebär att endast svin och fjäderfän i fortsättningen tas med i beräkningen av den djurtäthet som berättigar till stödet. Det har nu beaktats i formuleringarna i förordningen.
Samtidigt beaktas en ändring på lagnivå i fråga om EU-stöd, som innebär att definitionen av jordbruksmark blir en central faktor i grunderna för bestämmande av stöd i fortsättningen också i den lag som gäller nationella stöd.
EU:s bidrag för djur
Regeringen har fastställt villkoren, maximibeloppen och de preliminära enhetsnivåerna för EU:s produktionskopplade bidrag för 2023. I likhet med tidigare år kan bidrag betalas till ett sammanlagt belopp av drygt 100 miljoner euro, och de kan betalas för produktion av mjölk, nötkött, får- och getkött samt vissa jordbruksgrödor. Bidragssystemets struktur och villkor har dock ändrats jämfört med tidigare.
Huruvida nötkreatur, får och getter berättigar till bidrag baserar sig även i fortsättningen på uppgifterna i djurregistren, så det är viktigt att noggrant iaktta reglerna om märkning och registrering. Fel eller försenade registeranmälningar leder till att bidrag går förlorade.
Ett grundläggande villkor för att ett djur ska berättiga till bidrag är att djuret är korrekt märkt och infört i djurregistret en viss referensdag. Det finns tre olika referensdagar för olika djurbidrag: 10 januari (slaktkvigor, slaktlamm och slaktkillingar), 31 januari (dikor, mjölkkor, tjurar, tackor och hongetter) och 1 juni (slaktlamm och slaktkillingar). Ett villkor för bidraget är också bland annat att djuren är i den stödsökandes besittning.
Bidragen för dikor och mjölkkor har slagits samman, och bidrag betalas inte längre för dikokvigor. Bidraget för nötkreatur är inte längre förenat med något krav på ras eller användningsändamål. I fortsättningen berättigar också kor av finska boskapsraser och vattenbufflar för köttproduktion till bidrag.
Systemet för tjurbidrag har reformerats helt. Det baserar sig inte längre på utfodringsdagar, utan bidrag betalas i fortsättningen för djur som efter att ha fyllt 11 månader har varit på gården i minst två månader utan avbrott under kalenderåret. Djurhållningsperioden börjar den 1 januari 2023. För varje tjur betalas ett lika stort bidrag endast en gång under dess livstid.
Eftersom betalningsgrunden är helt ny, går det inte att beräkna bidraget per tjur särskilt exakt, och därför kan det komma att ändras ganska mycket jämfört med vad som nu står i förordningen.
Ett nytt bidrag är bidrag för nötkreatur i yttre skärgården, vilket omfattar mjölkkor och dikor samt tjurar som är minst 12 månader gamla.
När det gäller dikor, mjölkkor, tackor och hongetter bestäms bidraget utifrån det genomsnittliga antal djur som berättigar till bidrag. Slaktbaserade bidrag betalas för kvigor i stödområde AB och för lamm och killingar i hela landet. Ett krav är att djuret har varit på gården minst 10 dygn före slakt under stödåret i fråga.
För att bidrag för slaktkvigor, slaktlamm och slaktkillingar ska kunna beviljas för 2023 ska djurhållningstiden på 10 dygn infalla under 2023. För att slaktbidraget ska fås är den första möjliga slaktdagen således den 11 januari 2023.
Vid beviljande av bidrag för hongetter tillämpas inte längre någon separat uppföljning av mjölkvolymen, utan ett villkor är att det finns ett avtal mellan producenten och en produktionsanläggning som tar emot mjölk. Om producenten själv förädlar getmjölken på gården, är villkoret att det finns ett myndighetsbeslut om att livsmedelslokalen på gården är godkänd.
Bidrag för jordbruksgrödor
Bidragen för jordbruksgrödor är i fortsättningen uppdelade i två olika bidrag, bidrag för stärkelsepotatis och bidrag för specialväxter.
Till de specialväxter som berättigar till bidrag hör proteinväxter, oljeväxter, sockerbeta, lins och bovete samt inom stödområde AB även frilandsgrönsaker.
Lins och bovete är nya växter som berättigar till bidrag, medan råg inte längre hör till de specialväxter som ger rätt till bidrag.
Det bidragsbelopp som slutligen betalas per djur eller hektar baserar sig på antalet djur och hektar under beräkningsperioden och kan avvika från den bidragsnivå som nu står i förordningen. Därför kan vissa av de slutliga bidragen bli lägre än de bidragsnivåer som anges i planen.
Exempelvis kan den nu föreskrivna bidragsnivån 500 euro för en tjur i stödområde AB slutligen bli kring 400-450 euro, när antalet tjurar som berättigar till bidrag preciseras i slutet av 2023 och under våren 2024.