I år slukar Orklas chipsfabrik på Åland nästan 38.000 ton potatis och mer än hälften kommer från kontraktsodlare främst på Åland. Bolaget tecknar gärna nya odlingskontrakt framför allt på Åland, men företagsledningen är förtegen om odlingskontraktens priser och andra villkor.
– Våra kontrakt är strikta avtal mellan Orkla och respektive odlare. Eventuella diskussioner om principerna eller förändringar sker med Odlarrådet och är ingenting som vi lämnar ut eller diskuterar i någon tidning, kommenterar fabrikschefen Christer Söderström.
Han var chef för chipsfabriken i Saltvik Haraldsby redan när Ab Chips för 20 år sedan köptes av norska företagskonglomeratet Orkla. De senaste åren har den åländska fabriksledningen blivit mer restriktiv med att ge närmare uppgifter även om potatisodlingen.
– Vi lämnar inte ut närmare uppgifter om volymutvecklingen eller vilka alla sorter som odlas eftersom det är en del av vår affärsutveckling, förklarar Söderström.
Men vissa basfakta ges ändå om företagets utveckling. Enligt odlingschefen Ulf Sandelin har den totala arealen kontraktsodlad potatis på Åland legat mellan cirka 550 och 650 hektar de senaste tio åren.
– Trenden är att arealen per odlare blir större och större. I slutet av 1980-talet hade Ab Chips över 200 odlare med en medelareal på cirka 2,6 hektar, men under de senaste tjugo åren har medelarealen per odlare ökat från 6,1 till 12,6 hektar, berättar Sandelin.
I dagsläget har Orkla ett fyrtiotal kontraktsodlare på Åland och även några i Nyland. Dessutom har Orkla bolaget kontrakt med några grossister med tyngdpunkt i södra Österbotten.
Orkla ställer inga speciella krav på den som vill bli kontraktsodlare utan odlingschefen diskuterar med respektive odlare inför ett eventuellt samarbete.
– Men det är bra om man har bevattningsmöjligheter, påpekar Sandelin och berättar att Orkla och föregångaren Chips inte har sagt upp ett enda odlarkontrakt de senaste trettio åren på grund av misskötsel från odlarnas sida.
Testar nya sorter
Fabriken i Haraldsby, som har drygt hundra anställda och brukar redovisa en vinst på cirka tio miljoner euro per år, har tre produktionslinjer som använder potatis som råvara.
Chipslinjen tillverkar chips av många olika slag och med varierande kryddning. PF1-linjen producerar mest pommes frites, klyftpotatis och tärningar, medan PF2-linjen mestadels tillverkar mos samt specialprodukter.
Beroende på användningsområdet odlas ett tiotal olika sorter. För chipstillverkningen är Lady Claire viktigast medan Asterix är huvudsort för djupfrysta produkter.
– I fjol testade vi dessutom ett tiotal nya sorter för chipsproduktionen och även flera nyheter för det djupfrysta sortimentet, berättar Sandelin.
Provtagning på varje lass
Kontraktsteckningen för potatisodlingen sker i januari-februari och från mars till april köper Orkla in certifierat utsäde mestadels från det så kallade ”High Grade-området” längs norra Österbottens kust. Utsädet därifrån är klassificerat som extra bra och fritt från sjukdomar.
– Det finns också några på Åland som odlar sitt eget utsäde från nytt certifierat utsäde som lagras i Orklas utsädeslager eller hemma hos odlarna, berättar Sandelin.
Under sommaren får odlarna besök av växtodlingsrådgivare anlitade av Orkla. Då görs också provgrävningar samt andra inspektioner och på basen av dessa besök görs en skördeprognos i mitten av augusti.
Orkla skickar också ut upptagningslistor för valda veckor åt varje odlare och skilt för varje potatissort innan fabrikens mottagning av den potatis som ska lagras påbörjas i september på fem olika intagningslinjer.
På varje leverans görs en mottagningsanalys och resultatet av den skickas som mejl direkt till odlarna.
En avräkningsanalys görs cirka en månad efter leverans av den potatis som tas upp under september-oktober. På basen av procenten kvalitetsfel, smuts- och småpotatis fastställs avräkningspriset för varje enskild leverans enligt en avtalad pristabell med Ålands potatisodlarförening.
Utbetalningen sker dels som ett förskott tre veckor efter sista leveransen och återstoden betalas i december eller början av januari följande år.
Sämre skiften lämnas bort
Enligt odlingschefen tecknar Orkla gärna kontrakt med fler odlare och framför allt gällande större arealer. Men han tror inte att enbart avräkningspriset är avgörande för intresset att odla chipspotatis.
– Jag kan tänka mig att man som odlare numera lämnar bort sämre skiften eftersom kostnaderna för insatsvaror är höga. Vid extremväder som torka och massiva regn är det alltför stor risk att odla på sådana skiften.
Den certifiering som numera förutsätts i allt högre grad för att bland annat förbättra växtföljden innebär att den tillgängliga arealen för potatisodling på Åland minskar. Sandelin hoppas ändå att certifieringen på sikt blir en positiv sak både för odlarna och fabriken.
Tidigare har även EU-stöden för ekologisk vall varit en konkurrent med potatisodlingen.
Vill snart ha enbart certifierad potatis
För närvarande är varannan odlare certifierad och cirka 60 procent av fjolårets kontrakterade potatisareal på Åland var certifierad.
Målet är dock att Orkla från och med 2025 ska använda hundra procent IP Sigill- eller Global Gap-certifierad potatis.
När den potatis som odlas på Åland inte räcker till för de djupfrysta produktionslinjerna köps potatisen från fastlandet, eftersom de flesta djupfrysta produkterna är ”Svanen-märkta” som bra val för miljön.
För chipsproduktionen kompletterar därför fabriken med råvara från Finland, Danmark och Baltikum.
– Efter flera torra somrar på Åland har det nu satsats stort på bevattning vilket ger odlarna jämnare storlek på skördarna och säkrare inkomster, konstaterar Ulf Sandelin.