Danmark har som första land i världen enats om en klimatskatt för jordbruket. Avtalet undertecknades på måndagen av bondeorganisationen Landbrug & Fødevarer och Danmarks Naturfredningsforening.
Avtalet betecknas som historiskt, eftersom det stöds av såväl jordbruket som naturskyddarna. Båda parter har fått säga sitt om de framtida ramarna för Danmarks jordbruk och den danska livsmedelsproduktionen.
Avtalet är ett viktigt steg för Danmarks klimatåtgärder och vår gemensamma natur. Det är ett avtal som ställer ramarna för danskt jordbruk och Danmarks livsmedelsproduktion för många år framåt, säger Søren Søndergaard vid Landbrug & Fødevarer.
Søndergaard tvekar inte att tala om ett ”epokgörande” avtal för Danmarks klimatpolitik och den gemensamma naturen. Han medger att förhandlingarna tidvis har varit synnerligen komplicerade.
Kamp om kompromisser
Ekonomiminister Stephanie Lose (Venstre) har lett trepartsförhandlingarna. Hon är övertygad om att Danmark tack vare avtalet når sitt mål att minska utsläppen av växthusgaser med 70 procent till 2030.
Parallellt ska avtalet ytterligare jämna vägen för en effektiv och solid matproduktion.
Enligt avtalstexten ska paketet leda till en minskning av utsläpp med 1,3 miljoner ton CO2. Fram till 2035 reduceras utsläppen av koldioxid med 3,3 miljoner ton.
Søren Søndergaard medger att förhandlingarna har varit intensiva ända till slutet. Han framhåller att stora och svåra kompromisser måste fattas. Men Landbrug & Fødevarer har haft ett rejält inflytande som ska föra Danmarks matproduktion på nya vägar.
Resultaten kommer att bli avgörande för Danmarks framtid, produktion av livsmedel och framtidens generation av bönder. Avtalet förtydligar böndernas ramvillkor och det har en stor betydelse, anser L&F-ordföranden.
Enligt Søndergaard har bönder och företagen inom livsmedelsbranschen fått lov att vänta länge på klara besked. Under flera månader har medlemmarna fått leva i osäkerhet. Mången bonde har sovit med ett öga öppet, som han uttrycker det.
Vetskapen om kommande förändringar har polariserat debatten, trots danskarnas allmänna stöd och förtroende för vår verksamhet. Men nu är karenstiden över och bönderna kan se fram emot tryggare ramvillkor, tillägger Søndergaard.
Planteringar och avgifter
Avtalet betecknas som historiskt, eftersom åtgärderna stöds av både jordbruket och naturskyddsföreningarna. Dokumentet är fullspäckat med detaljer som kan vara nog så knepiga att öppna.
En målsättning är att minska arealen skogsmark för att bereda plats för mer natur, miljö och fjordar. Totalt ska ändå 250.000 hektar låglänt mark återplanteras till skog. Åtgärden ska skydda vattendrag och fjordar mot jordbrukets kväveutsläpp.
Ytterligare 140.000 hektar låglänta våtmarker ska dras bort från jordbruksproduktionen. Åtgärden ska bidra till att minska odlingen på de aktuella arealerna. I dag släpper de odlade områdena ut stora mängder koldioxid i atmosfären.
Från år 2030 ska jordbruket betala en CO2-skatt på motsvarande 40 euro per ton. Fem år senare, 2035, stiger avgiften till omkring 100 euro. Ett grundavdrag sänker ändå de slutliga kostnaderna till omkring 16 euro, respektive 40 euro per ton.
Kritiker varnar för risken att en del traditionella jobb på landsbygden riskerar att försvinna som en följd av omställningen. Men ekonomiminister Stephanie Lose tror att bortfallet kan kompenseras av nya och grönare jobb.