De efterlyser fler
sockerbetsodlare
Ett branschavtal som slogs fast redan förra sommaren. En utlovad tilläggsresurs på en miljon euro på transportstödet. Förutsättningar för att odla sockerbetor finns och ÖSP:s utskott hoppas att fler börjar odla specialgrödan i år.
År 2006 odlades sockerbetor på cirka 750 hektar i Österbotten, men sedan dess har arealen minskat. Men de senaste åren har intresset för odlingen ökat och 2022 odlades sockerbetor på cirka 550 hektar i Österbotten.
– Förutsättningarna för att nå lönsamhet med att odla sockerbetor har förbättrats under senare år så att igen nå upp till en österbottnisk odlingsareal på 750 hektar och till och med är ingen utopi. Nationellt bör vi odla mer sockerbetor för att ha en lönsam produktion av socker, säger Fredrik Ström, ordförande för ÖSP:s sockerbetsutskott.
Utskottet hade årets första möte i måndags. På mötet konstaterades att det var positivt att odlarna och Sucros kom överens om ett branschavtal redan förra sommaren, vilket var rekordtidigt.
– Vanligen brukar avtalet bli klart först i slutet av året, men på grund av omständigheterna i världen var det bra att alla odlare i ett tidigt skede fick veta kontraktspriserna för 2023, säger Stefan Saaristo, medlem i utskottet.
Priserna för 2023, som slogs fast i juli i fjol, innebar en rekordhöjning. Baspriset för sockerbetor höjdes med 9,50 euro och det innebär att priset för i år är 42 euro per ton.
– Mycket har hänt sedan dess men med facit på hand var det rätt beslut att nå ett avtal tidigt. Ser man på ett medeltal för de fem senaste åren är priset för i år på en bra nivå, menar Saaristo, som har mandat av MTK att förhandla om kontrakt med Sucros.
Lättare att kalkylera
Osäkerhetsfaktorerna är många i dagens läge för jordbrukarna. Det är inte alla branscher inom primärproduktionen som redan nu vet vilket pris de får för sin råvara i höst.
– Men det vet man som sockerbetsodlare och priset motsvarar också kostnadsökningen som skett. Det ger ett helt annat läge att kalkylera för utgifter och inkomster, säger han.
Och fortsätter:
– Att odla något innebär alltid risker men genom att ta in sockerbetor i odlingen sprids riskerna och sockerbetan fungerar också ypperligt som förfrukt i växtföljden.
Saaristo och Ström lyfter också fram en annan positiv sak. Det är att regeringen utlovat en tilläggsresurs på 1 miljon euro på transportstödet som nu har en pott på 2,1 miljoner euro.
– Att totalpotten för transportstödet ökar kan innebära att möjligheterna för att odla sockerbetor också längre norrut ökar, säger de, men påpekar att alla detaljer kring fördelningen inte är klara i det här skedet.
Utskottet framhåller att sockerfabriken i Säkylä kan hantera större volymer sockerbetor. För att produktionen ska vara effektiv krävs därmed att odlingsarealen utökas.
– Därför är det viktigt att vi får fler sockerbetsodlare och snart kommer vi att ordna informationsträffar för odlare som är intresserade. Vi vet att intresse finns men vi vill nå ännu fler för behov av nya odlare finns, säger Ström.
Viktigt få fler odlare
Ström vill inte rakt av jämföra lönsamheten för olika grödor och ställa dem mot varandra. Olika faktorer spelar in, men i dagsläget är omsättningen för en hektar sockerbetor högre än för spannmål.
– Det är en positiv sak som vi inom utskottet gärna lyfter fram, säger han.
Att antalet odlare ökar i Österbotten eller i andra regioner ger synergier.
– Infrastrukturen blir smidigare ju fler odlare det finns. Vi kan ta hjälp av varandra och stödja varandra och exempelvis göra gemensamma maskinanskaffningar. Att det finns svenskspråkiga odlare bidrar också till att bibehålla den språkliga servicen från Sucros, säger Ström.
Exempel på det finns i Vasaregionen och söderut i landskapet. Där har gemensamma maskininvesteringar gjorts och det finns också tjänster att köpa in på entreprenad.
– Det gör det möjligt att inleda sockerbetsodling utan att göra dyra investeringar. Det finns billiga begagnade såmaskiner på marknaden men det är inget måste att ha alla maskiner själv. De tjänsterna finns tillgängliga här, konstaterar Ström.