Nya samnordiska näringsrekommendationer presenterades i juni 2023 (de gamla 2013). I sommar har de återigen varit aktuella i och med att de ska implementeras i de nationella kostråden. I de nya näringsrekommendationerna utgår man inte enbart från intaget av näringsämnen, utan man har också, ensidigt, beaktat kostens inverkan på hälsa, miljö- och klimat. Huvudbudskapet i de nya rekommendationerna är att minska på köttkonsumtionen och öka växtbaserad kost samt fisk.
Huruvida man som enskild konsument vill följa kostråden är förstås frivilligt för de flesta, och vilken kost man vill äta är var och ens ensak. Fast jag själv tycker bäst om ”gammaldags” husmanskost som ofta består av mjölk, potatis och kött med grönsaker eller rotfrukter, så har jag inga problem med de som föredrar vegetarisk eller vegansk kost.
Kostråden är dessvärre inte frivilliga för alla i vårt samhälle, och det är här som problematiken uppstår. Stora grupper, såsom barn, unga, äldre och sjuka får rätta sig efter kostråden den dag de implementeras i deras bespisning. För att få i sig tillräckligt med näringsämnen av mer växtbaserad kost behöver man ofta äta större portioner med mat. Mat som i många fall kan vara obekant för till exempel äldre och sjuka. Fler dagar än tidigare i veckan ska proteininnehållet i maten tillgodoses via bönor, ärter, soja eller linser. För många kan det vara nya smaker och det finns en uppenbar risk att barn, äldre och sjuka inte lyckas äta sig mätta och magrar, ungdomar i skolåldern kanske tyr sig till snabbmat i stället för skolmaten i större omfattning än tidigare och sammantaget kommer sannolikt matspillet att öka.
Man frågar sig om det har gått för mycket ideologi i utformningen av de nya näringsrekommendationerna. Och har man i tillräcklig utsträckning utrett vad de kommer att leda till?
För vår försörjningsberedskap på livsmedel är de nya näringsrekommendationer besvärliga. Grunden i den inhemska livsmedelsproduktionen är husdjursproduktionen. De nya näringsrekommendationerna utgår från mindre husdjursprodukter i kosten. Att ersätta dem med växtbaserade råvaror lyckas bara till en minimal del i och med att proteingrödor såsom soja och linser inte kan odlas i vårt klimat i Finland. Stora delar av vår åkerareal lämpar sig bäst för vallodling, som effektivt förädlas till kött och mjölk. Ska vi minska på den produktionen betyder det att motsvarande livsmedel måste importeras och i slutändan försvagas Finlands försörjningsberedskap på livsmedel. En sådan utveckling kan inte vara klok, inte minst mot bakgrund av de omvälvningar som pågår i vår omvärld. Dessutom hör det finländska lantbruket till det klimatvänligaste i hela världen. Vi vet att nya sojaodlingar exploateras och viktiga regnskogar huggs ner i Sydamerika. Konsumtion av trygga, rena inhemska livsmedel stöder företagsamheten och sysselsättningen i Finland. Livsmedelskedjan sysselsätter över 300.000 personer i Finland.
Överväg noggrant före nya kostråd implementeras i bespisningen för våra barn, ungdomar, äldre och sjuka.
Tomas Långgård,
ordförande, Österbottens Svenska Producentförbund