Sedan början av februari jobbar Denise Ramstedt som miljö- och landskapsvårdsrådgivare vid Finska Hushållningssällskapet, FHS. Till hennes uppgifter hör bland annat att ge hjälp och råd vid ansökningar om miljöavtal och uppgörande av planer för skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald.
Denise Ramstedt, som är uppvuxen i Pargas, är i slutskedet av sina agrologstudier vid yrkeshögskolan Novia i Ekenäs där hon bor för tillfället.
– Examensarbetet är redan avklarat och endast några kurser återstår innan jag i vår får min agrologexamen, säger Ramstedt.
Examensarbetet fokuserar på miljöavtal och har gjorts som ett beställningsarbete för Nylands NTM-central där Ramstedt jobbat som övervakare av jordbruksstöd. En erfarenhet som hon räknar med att ha nytta av i sitt nya jobb.
Hon efterträder Riitta-Liisa Pettersson som innehaft posten som miljö- och landskapsvårdsrådgivare. Petterson som jobbat som rådgivare vid FHS i Åboland sedan mitten av 1990-talet gick egentligen i pension redan i fjol, men har fortsatt att jobba på deltid. Under våren kommer hon att fortsätta jobba tillsammans med Denise.
Direktör Bjarne Westerlund är tacksam över att Pettersson ställer upp och fortsätter jobba. Övergången till den nya programperioden inom EU och reformerna gällande stöden till lantbruket gör att rådgivarna nu har extra mycket jobb.
– Mycket är nytt och det finns saker som ännu är oklara. Ansökningsprocessen är komplicerad och tiden är knapp. Det betyder att rådgivarna får väldigt mycket jobb på kort tid, säger Westerlund.
Tar jobbet som en utmaning
Ramstedt är medveten om situationen, men tar ingen stress.
– Det blir en utmaning, men jag vet vad jag har gett mig in på. Det blir en arbetstopp nu på våren då alla ansökningar ska lämnas in. Men det ska nog lösa sig. Jag är jättetacksam över att Riitta-Liisa ännu ställer upp, säger hon.
Åboland hör till de regioner i landet som proportionellt sett har flest antal miljöavtal där fokus ligger på landskapsvård och bevarandet av naturens biologiska mångfald. I regionen finns omkring 400 gårdar och man uppskattar att det för tillfället finns cirka 150 miljöavtal.
Det handlar i huvudsak om köttdjursproducenter och fårfarmare som upprätthåller betesmarker i skärgården. Men avtal finns också med privata markägare och föreningar som sköter landskap för att bevara viktiga naturtyper, till exempel i form av skogsbeten eller beten på strandängar.
Miljöavtalen görs upp för en 5-årsperiod. Övergången till en ny programperiod innebär att en del av miljöavtalen måste förnyas. Villkoren för de nya avtalen har delvis också ändrats.
Bland annat gäller inte längre enbart röjning som åtgärd för att man ska vara berättigad till miljöavtal. I fortsättningen förutsätts att man har betesdjur eller att arealen sköts med slåtter.
En annan förändring är att ansökan om miljöavtal i fortsättningen ska lämnas in via jordbrukarnas webbtjänst Vipu.
– Det går inte längre att som tidigare skicka in ansökan via e-post till NTM-centralen, säger Pettersson.
Hon påpekar att alla miljöavtal inte behöver förnyas trots att vi går in i en ny avtalsperiod. De som har ett avtal som fortfarande är i kraft behöver inte göra något. Men det är frivilligt att byta till ett nytt.
– Den som vill har möjlighet att avsluta det gamla avtalet och ingå ett nytt miljöavtal med nya villkor, säger Pettersson.
Situationen är besvärlig
Bjarne Westerlund räknar med att det blir en tuff och stressig vår för rådgivarna.
– Odlare som behöver hjälp med sina miljöavtal borde kontakta oss så snabbt som möjligt. Det krävs mycket förarbete för att göra upp en ansökan om miljöavtal och tiden är knapp, påpekar han.
Den knepiga situationen krånglas till ytterligare till följd av att omständigheterna inför den nya avtalsperioden är oklara gällande nya rådgivares rättigheter. Det handlar om deras möjligheter att få rättigheterna som krävs för att ge rådgivning till gårdarna via det subventionerade rådgivningssystemet Råd 2030.
För att en rådgivare med hjälp av Råd 2030 ska ha rätt att ta emot kunder och göra upp dokument som behövs för miljöavtal krävs ett års arbetserfarenhet. Livsmedelsverket beviljar rättigheterna, men för tillfället är det inte ens möjligt att söka och handläggningstiden beräknas ta flera månader.
Det här drabbar direkt FHS och anställningen av Denise Ramstedt som ny miljö- och landskapsvårdsrådgivare. För att arbetet med miljöavtalen med utnyttjande av Råd 2030-medel ska löpa är man beroende av Riitta-Liisa Pettersons erfarenhet och arbetsinsats också våren 2023.
– Situationen är besvärlig. Vi tror och hoppas att Denises arbetserfarenhet från NTM-centralen i Nyland ska räknas till godo så att hon beviljas Råd-rättigheter så fort som möjligt, säger Westerlund.
Smidigare system efterlyses
Han är kritisk till den långa handläggningstiden och menar att Jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedelsverket måste ta itu med problemet.
– Systemet måste göras smidigare. Vi har påpekat det här tillsammans med ProAgria och SLF, säger Westerlund.
Pettersson är förundrad över hur byråkratins kvarnar har börjat mala allt långsammare hos myndigheterna.
– Tidigare var det mindre byråkrati och handläggningstiderna var kortare. Det är ofattbart hur länge det tar i dag, säger hon.
Pettersson har fått positiv respons för sitt mångåriga arbete som rådgivare i miljö- och landskapsvård.
– Hennes jobb har uppskattats mycket på fältet. Och det har visast sig att det finns ett behov av den här tjänsten, säger Westerlund.
Pettersson har noterat hur landskapet i skärgården har förändrats under åren tack vare miljöavtalen.
– Jag har blivit bekant med skärgården, fått träffa och hjälpa många fina människor. De har kunnat fortsätta med jordbruket och bo kvar i skärgården, eller som några, hittat nya verksamhetsreformer. Och det märks hur landskapet har förändrats. Jag har trivts med jobbet trots att byråkratin ibland har varit besvärlig.
Nu hoppas hon att jordbrukarna kommer att anlita Denise Ramstedts tjänster i fortsättningen.
Denise Ramstedt ser fram emot att ta över uppdraget efter Pettersson.
– Det ska bli jätteroligt. Jag ser fram emot att träffa nya människor och att vara till nytta för jordbrukarna, säger hon.