SLC Åbolands och Finska hushållningssällskapets generationsväxlingskurs väckte stort intresse. Kursen som nyligen ordnades i Pargas och riktade sig till åboländska och nyländska lantbrukare lockade över 70 deltagare.
Deltagarna representerade både den äldre och den yngre generationen lantbrukare och fick ta del av en omfattande och faktaspäckad information om generationsväxling som är en lång och tidskrävande process.
– Det lönar sig att ta god tid på sig. I bästa fall kan man göra en generationsväxling på ett år. Men för att kunna planera optimalt tar det minst 2-3 år, säger ekonomirådgivare Mats Norrholm vid Finska hushållningssällskapet.
Norrholm informerade om planeringen av en generationsväxling och vilka rådgivningstjänster Finska hushållningssällskapet FHS erbjuder.
FHS ger handledning i planeringen. Riktgivande kalkyler för gängse värde och generationsväxlingsvärdet görs upp. Man funderar också på köpesumman, vilka skattekonsekvenser det blir och diskuterar olika finansieringsalternativ, t.ex. om det finns möjlighet till startstöd.
En affärs- och ekonomiplan krävs för att man ska få startstöd.
– Startstödet ställer också krav på gårdens storlek. Det gör att de flesta generationsväxlingar som görs i Åboland görs utan startstöd, säger Norrholm.
Speciellt i den åboländska skärgården är gårdarna små och det är vanligt att jordbrukarna är mångsysslare.
Möjlighet till räntestöd
Nagu Andelsbanks vd Alice Björklöv som informerade om finansieringsfrågor lyfte vid sidan av banklån fram möjligheterna till räntestödslån.
Här kommer staten emot och betalar en viss procent ränta. Räntestödslånet är en del av startstöd för unga jordbrukare.
– Utnyttja möjligheten speciellt nu när räntorna är höga, säger Björklöf.
Hon nämner också Stiftelsen Finlandssvenska jordfonden som en möjlig finansieringskälla. Jordfonden beviljar förmånliga lån samt understöd för att underlätta generationsskiften.
Bidraget är ändå bara max 1.000 euro och kan sökas för att täcka kostnaderna för till exempel köpebrev och lagfart.
Björklöf påminner om att det är viktigt att man gör en sådan överlåtelse att överlåtaren har råd att betala bort sina skulder efter generationsväxlingen.
Hon poängterar också att det är viktigt hur kunskapen på en gård överförs till den yngre generationen, att man inte bara klagar över hur illa det är utan också lyfter fram det positiva.
– Och var inte rädd för skatten. Den är förmånlig vid generationsväxlingar jämfört med andra skatter, säger Björklöf.
Axel Falk, ekonomirådgivare vid Nylands svenska lantbrukssällskap instämmer.
– Gåvoskatten är inget att vara rädd för. Det förmånligaste sättet att göra ett generationsskifte är att genomföra det som gåva med skattelättnader. Det är också det absolut vanligaste sättet, säger han.
Skattefrågorna är ändå knepiga
Falk som informerade om beskattningsfrågor säger ändå att det finns många saker att fundera på vid ett generationsskifte och att skattefrågorna kan vara knepiga.
– Det är viktigt att ta reda på vilka skattekonsekvenserna blir, säger han.
Beskattningsfrågorna väckte också en del huvudbry hos deltagarna.
Rickard Norrén, köttdjursproducent och spannmålsodlare i Kimitoön, har planer på att överlåta gården åt sonen Rasmus.
– Det är krångliga saker och mycket att fundera på, säger Norrén.
Spannmålsodlare Håkan Sjöberg håller med. Också för hans del blir det aktuellt med ett generationsskifte inom en snar framtid. Han bor nu i Pargas men äger jord och skog i Kimitoön. Till skogen hör också obebyggda strandtomter.
– I dag räknas de som skogsmark. Men frågan är hur det går vid en generationsväxling. Då finns det risk att de beskattas på annat sätt, säger han.
En hel del att fundera på
Ann-Helen Franzén-Juslin i Houtskär står också inför ett generationsskifte. Utöver gårdsbruket har hon också taxiverksamhet.
– Det är en hel del att fundera på, speciellt då jag också är taxiföretagare. Dessutom äger jag flera fastigheter. Men kursen är bra, den ger mycket nyttig information, säger hon.
Camilla och Kurt Johansson från Korpo instämmer. De deltar i kursen med tanke på att deras gemensamma son eventuellt kommer att överta gården.
– Vi är ute i god tid. För tillfället sysslar sonen med annat. Man måste nog ha ett annat jobb eller yrke för att ha råd med jordbruket i framtiden, säger Camilla Johansson.
Generationsväxlingskursen ordnades i samarbete med Kohti tulevaa-projektet och projektet Greppa generationsskiftet. Ytterligare information om generationsväxling och material från kursen finns på adressen: www.slc.fi/aboland/aktuellt.