I augusti dödades 14 får i två vargattacker i de södra delarna av Malax. Under hösten har också minst tre jakthundar dödats av varg i Österbotten. Trots att det sker vissa politiska framsteg står producenterna fortfarande handfallna.
– Läget börjar onekligen bli ohållbart och situationen är nästan absurd. Vi har vargar som får härja fritt och det sker attacker på fårgårdar och hundar och i centrum av byar springer det vargar. Det är rena vilda västern och jag känner samma otrygghet som alla andra. Men det politiska arbetet fortsätter och vi kämpar vidare, säger Anders Norrback, riksdagsman (SFP) och till vardags själv ekologisk fårproducent i Övermark.
Inte heller den här hösten har det gått att undvika vargattacker med dödlig utgång för både får och jakthundar. I augusti dödades 14 får i två vargattacker i de södra delarna av Malax. I samma område har det också rapporterats om attacker på pälsdjur, vilket bidrog till att Finlands viltcentral beviljade skadebaserad dispens för att få fälla en varg. Hittills har det inte varit någon jaktlycka.
– Vi har under sensommaren på SLC:s område fått bevittna vargattacker. Med stor sannolikhet blir det fler attacker än vanligt och hela fårsektorn går nu på knäna på grund av de här rovdjuren, säger Christoffer Ingo, lantbrukspolitisk sakkunnig på SLC och fårproducent i Korsholm.
Dispyt kring stammens storlek
Det har skett politiska framsteg för att förbättra situationen för i synnerhet producenter med betande djur. Lagen om stamvårdande jakt på varg är godkänd, men det stora bekymret med den är att det är oklart hur stor vargstam som krävs för att den genetiska mångfalden inte hotas.
– Nu borde man få lagen om stamvårdande jakt testad och i regeringsprogrammet står det att om den inte är tillräcklig så ska det vidtas ytterligare lagstiftningsåtgärder. Men det stora problemet som jag ser nu är att det inte är fastslaget någon storlek på vargstammen, säger Norrback.
När Norrback 2016 börja engagera sig i vargfrågan var målet 250 individer. Men nu finns det också de som hävdar att det behövs 1.800 vargar för att garantera artens överlevnad.
– Dessutom vill andra krafter också dela in landet i två delar gällande vargstammen. Det är nu riksdagens uppgift att fastställa stammens storlek och det är en fråga jag börjat jobba med. Politiskt sker det framsteg, men det går som vanligt mycket trögt, konstaterar han.
En annan fråga som bevakas är biten med nödvärn. Med dagens lagstiftning kan det bli stora konsekvenser för en fårproducent att skydda sina djur som attackeras av varg.
– Här vill vi ha det som i Sverige där lagstiftaren, om jag förstått det rätt, utgår från nödvärn vid en vargattack medan polisen därefter ska bevisa om det är frågan om tjuvjakt. Här fungerar det tvärtom och det är ett konstigt sätt att hantera situationen, menar Norrback.
Även gällande möjligheten att få skadebaserad dispens vill Ingo ha modell från Sverige.
– Gällande skadebaserade dispenser borde vi få en liknande lagstiftning som man har i Sverige. Där är det lättare att få dispens, säger han.
Attitydförändring bland beslutsfattare
Båda två konstaterar att det skett en attitydförändring på flera politiska nivåer i Finland gällande förståelsen för de som drabbas av vargattacker.
– Det sker saker på alla nivåer nu, men samtidigt står vi producenter fortfarande handfallna. Jag förstår frustrationen på fältet och även jag känner samma i egenskap av fårproducent. Men det finns bra skrivningar i regeringsprogrammet och förutsättningar att gå vidare. Mycket hänger nu på vår jord- och skogsbruksminister Sari Essayah, säger Norrback.
Det sker också i EU-kommissionen som nu konstaterar att det kan bli aktuellt med åtgärder för att förhindra angrepp på boskap. Kommissionen har efterlyst data från hela EU om vilka utmaningar förekomst av varg förorsakar. Utifrån den informationen ska man besluta om ett förslag som innebär att vargens skyddsstatus inom EU i tillämpliga fall kan ändras och att den rättsliga ramen vid behov kan uppdateras för att ge ytterligare flexibilitet mot bakgrund av artens utveckling.
SLC har skrivit och skickat in ett utlåtande och slutsatserna är att man anser att nuvarande storlek på den finländska vargstammen äventyrar fortsatt betesdrift och husdjursproduktion. SLC ser det som viktigaste åtgärd att nationella myndigheter tillåter stamvårdande jakt i förebyggande syfte. Man kräver också att lokala myndigheter fortare bör ges möjlighet att bevilja oprövningsbar dispens för jakt på varg som hotar produktionsdjur.