Dålig lönsamhet för det åländska skogsbruket förklaras främst av att andelen stock i de åländska skogarna är betydligt mindre och av sämre kvalitet än på fastlandet. Dessutom är kostnaderna höga både för transporter och skogsvård.
Det här kom fram när konsultbolaget Tapios utredning ”Lönsamt och klimatsmart åländskt skogsbruk” presenterades på Ålands skogsvårdsförenings höstmöte i Mariehamn på tisdagskvällen. Mötets startade något försenat efter ÅPF:s höstmöte tidigare på kvällen.
– Men det verkar vara ett ganska bra system att ha mötena samma kväll, tyckte ändå skogsvårdsföreningens ordförande Johan Mörn och såg utredning som en ”nystart” för skogsbruket efter den svåra stormen Alfrida för fyra år sedan.
Men han konstaterade också att dagens skogsbruk på Åland trots allt befinner sig i ett bättre läge än för hundra år sedan och läste ur en artikel i tidningen Åbo Underrättelser från 1917. Där beskrivs den åländska skogen som totalt skövlad.
Nya Skogsportalen ska ännu utvecklas
Höstmötet återvalde samtliga styrelsemedlemmar och godkände en budget enligt tidigare riktlinjer innan Tommy Aspbäck och Hanna Wiklund från landskapsregeringens skogsbruksbyrå presenterade den nya åländska Skogsportalen, som ersätter det tidigare programmet MinSkog.fi.
I Skogsportalen kan markägarna få fram uppgifter om skogen på sina fastigheter. Aspbäck påpekade att den främsta målsättningen varit att få fram den nya portalen så snabbt som möjligt och att det ännu finns mycket att utveckla och förbättra.
– Vi tar gärna emot mejl och andra tips om hur portalen kan förbättras, förklarade han.
Ålands Skogsindustriers styrelseordförande Sven-Olof Karlsson undrade om skogsägarna kan klicka bort de många åländska fornlämningarna, som enligt den nya skogsutredningen finns dubbelt tätare på Åland än i sydvästra Finland.
– Jag förväntade mig nästan den frågan, men tyvärr går det inte, småskrattade Aspbäck.
Fördyrande med små skogsskiften
Henry Schneider från konsultbolaget Tapio, som är specialiserat på just skogsfrågor, presenterade skogsutredningen där man anlitat många sakkunniga inom olika specialnischer.
Förutom den lägre andelen stock i det åländska virket är små och splittrade skogsskiften samt små stämplingsytor faktorer som försämrar lönsamheten på Åland.
Utredningen som också innehåller tio rekommendationer för bättre lönsamhet och klimatanpassning av skogsbruket presenterades närmare i LF:s temanummer om skog som utkommer nästa vecka.
Eftersom kostnaderna för skogsvård enligt utredningen är höga på Åland föreslås bland annat att man kunde skära ner på antalet röjningar och gallringar och gå betydligt hårdare fram vid gallringarna än nu är fallet.
Röjningarna är mycket viktiga för den framtida lönsamheten, men förslaget fick mothugg på mötet.
– Med våra övriga marker tycker jag att att man behöver gallra ganska ofta, tyckte Sven-Olof Karlsson som är aktiv och självverksam skogsägare.
Också pensionären Georg Blomqvist som är utbildad forsttekniker varnade för att beskära för hårt i samband med röjning och gallring.
– Då får man nog ännu större problem med andelen timmer i framtiden, menade han.
Limträbalkar och fingerskarv
Schneider framhöll att det också finns vissa fördelar med att bedriva skogsbruk på Åland och rekommenderade att man så mycket som möjligt försöker anpassa skogsbruket efter Ålands och klimatförändringens förutsättningar.
Också Johan Mörn ser möjligheter för utveckling och specialisering exempelvis genom tillverkning av limträbalkar och fingerskarvar.
– Det finns företagsintresse att investera, men det är kanske bäst att invänta nästa års riksskogstaxering för att se vilka volymer det finns, påpekade Johan Mörn.