Dsc09671
Johan Holmqvist som är ÅPF:s viceordförande drog många röster i kommunalvalet i Hammarland och sambon Liz Mattsson fick med bred marginal förnyat förtroende i Ålands lagting. Dottern Ellie Holmqvist föddes den 21 februari och redan den 16 juni återvände mamma Liz från moderskapsledigheten till lagtingsarbetet. Därför har hon fortfarande föräldraledighet att ta ut.
Jordbruk SLC

Efter åländska lagtingsvalet:
ÅPF lyfter fram
jordbrukets viktiga frågor

Trots att centerpartiet som traditionellt stöttat jordbruket tappade två mandat i det åländska lagtingsvalet den 15 oktober hoppas och tror både Ålands producentförbunds ordförande Birgitta Eriksson-Paulson och omvalda ledamoten Liz Mattsson att viktiga landsbygdsfrågor kan främjas också under den kommande lagtingsperioden.
– ÅPF är ju en partipolitiskt obunden organisation, men vi hoppas bli hörda i de kommande regeringsförhandlingarna, säger Eriksson-Paulson.

Liz Mattsson som var det stora stjärnskottet i valet för fyra år sedan blev nu omvald med 247 röster trots att hon var föräldraledig under våren.

I det nya lagtinget är hon som medlem i ÅPF, där sambon Johan Holmqvist är viceordförande, den enda ledamoten med koppling till jordbruket.

– Det känns förstås skönt att valet gick bra och som utbildad agronom kommer jag att prioritera jordbruks- och andra landsbygdsfrågor. Där kan jag bidra mest.

Liz Mattsson blev superkänd bland ålänningarna som verksamhetsledare för Skördefesten och nu räknar hon med fyra nya spännande år för under den kommande lagtingsperioden.

Vattenfrågor, EU och djurskyddet

Den kommande åländska vattenlagen och andra vattenfrågor, biologisk mångfald, EU:s gröna giv och andra direktiv som berör landsbygden nämner hon som exempel på frågor som kommer att kräva särskild bevakning.

– Och förstås lagen om djurens välfärd. Det är viktigt att lagen inte förbjuder användningen av digitala halsband på betesdjur. Halsbanden kan exempelvis ge möjligheter att öka utnyttjandet av Ålands många naturbeten.

Liz Mattsson säger att hon under de gångna fyra åren alltid fått stöd av hela centergruppen för att driva jordbruksfrågor. Hon räknar med att det blir likadant i fortsättningen nu när centergruppen har minskat från nio till sju mandat. Endast en av de sju är ny som ledamot i lagtinget.

– Och bland Liberalerna är exempelvis Simon Påvals intresserad av landsbygdsfrågor, tar Liz Mattsson som exempel.

Dsc09666
Ordföranden Birgitta Eriksson-Paulson hoppas att ÅPF får föra fram sina viktiga frågor när det nya åländska regeringsprogrammet utformas.

ÅPF-önskemål för nya regeringen

Också ÅPF-ordföranden Birgitta Eriksson-Paulson är förhoppningsfull beträffande bevakningen av jordbruksfrågor i det nya lagtinget.

– Centerns ordförande Veronica Thörnroos är både kunnig och intresserad. Också centerns nya röstmagnet Jesper Josefsson vill utveckla landsbygden. Och Liberalernas ordförande Katrin Sjögren som nu sannolikt får uppdraget att bilda den nya landskapsregeringen är känd för att vara väldigt lyhörd.

ÅPF hoppas också få möjlighet att föra fram sina förslag och önskemål när det nya regeringsprogrammet utformas. Som ordförande har hon tillsammans med ÅPF:s vd Sue Holmström sammanställt en lista på basen av de synpunkter som SLC förde fram i samband med vårens regeringsförhandlingar i Helsingfors.

ÅPF betonar framför allt att primärnäringarna kräver ekonomiska verksamhetsförutsättningar och långsiktiga spelregler samt respekt för den grundlagsenliga rätten att äga och bruka jorden och skogen. 

– Klimat- och miljöåtgärder måste vara kostnadseffektiva, riktas rätt samt anpassas till det åländska jord- och skogsbrukets verksamhetsomgivning. En hållbar utveckling av primärnäringarna förutsätter att såväl ekonomiska, ekologiska, sociala som kulturella aspekter beaktas.

ÅPF betonar vidare att lagstiftning och myndighetsbeslut inte får försämra det åländska jordbrukets verksamhetsförutsättningar i förhållande till konkurrerande områden. Jordbruket får inte heller påföras nya kostnader och de gårdar som aktivt utvecklar sin verksamhet bör stå i centrum för jordbrukspolitiken och dess finansiering.

– Vi vill se mera åländskt i de offentliga upphandlingarna och en fortsatt utveckling av användningen av ursprungsmärkning i offentliga måltidstjänster. Den offentliga sektorn bör gå i spetsen också när det gäller andelen åländsk mat. ÅPF vill också slå fast att alla råvaror som upphandlas för offentliga måltidstjänster måste uppfylla motsvarande villkor som lagstiftningen ställer på den åländska livsmedelsproduktionen.

Frivilligt miljöskydd tryggar mångfalden

Nu i år har Åland fått en egen lag som ger skogsägare möjlighet att skydda sina skogar enligt motsvarande modell som Metso-programmet på fastlandet och ÅPF-ledningen betonar att Åland behöver en skogsägarvänlig verksamhetsomgivning som respekterar skogsägarens självbestämmanderätt.

Åland måste enligt ÅPF också ha ”en klar och långsiktig linje i nationellt och internationellt beslutsfattande som tryggar och främjar den privata äganderätten samt en mångsidig användning av skogen”.

– Skogsnaturens mångfald tryggas bäst genom frivilliga naturvårdsåtgärder och miljöskydd.

Skogarnas tillväxt och skogsbrukets ekonomiska lönsamhet måste främjas. Finansieringen av skogsbruket måste vara tillräcklig och sporra till skogsskötsel, vilket exempelvis förutsätter högre stöd för röjning och markberedning med grävskopa.