Aktuell rural innovationsverksamhet i Sverige och det aktuella EIP-projektet för att säkra den framtida matodlingen på Söderfjärden var i fokus under den svenskspråkiga nätverksträffen på Spring 23-evenemanget i Tammerfors.
Under den nya CAP-perioden 2023-2027 kommer Sverige att satsa 525 miljoner kronor på innovationsgrupper och innovationsprojekt inom landsbygds- och jordbrukssektorn med tyngdpunkt på miljö, klimat och konkurrenskraft.
Till ambitionerna hör att organisera den nationella AKIS-samarbetsgruppen bättre och effektivisera olika EIP-projekt.
– Att förbättra livsmedelssektorns integrering i olika innovationssystem är en av de aktuella målsättningarna, framhöll Jennie Cederholm Björklund från svenska Landsbygdsnätverket under den svenspråkiga nätverksträffen på Spring 23-evenemanget.
Cederholm Björklund tillade att berörda aktörer håller på att göra en strategisk plan för samordnande AKIS-åtgärder samt fördelning av resurser. Arbetet är brådskande och planen ska vara landets regering till godo senast den 1 maj.
Ett exempel på ett aktuellt landsbygdsprojekt i Sverige är att åstadkomma ett nytt kunskapsnav inom animalieproduktion. Miljö och klimat, animalier, företagsledning och digitalisering listas som några viktiga punkter i det arbetet.
Under nätverksträffen konstaterades det bland annat att Sverige är steget före Finland i fråga om uppbyggande av så kallade gröna kluster. Vreta nära Linköping och Gotland nämndes som föregångare och dessutom är ett nytt grönt kluster dessutom på gång i Piteå.
– Satsningarna på gröna kluster borde öka också i Finland. Att utveckla tvärsektoriellt samarbete är viktigt för att komma framåt, framhöll nätverksträffens moderator Ann-Sofi Backgren, svenskspråkig koordinator på Livsmedelsverket.
En mera effektiv kommunikation mellan rådgivningen och forskningen är likaså önskvärt i sammanhanget, tillade Backgren.
Matproduktion på Söderfjärden
”Beredskapsplan mot klimatförändring, är det ens möjligt?”. Så löd den något tveksamma rubriken för Pro Agria Lantbrukssällskapet-direktören Meira-Pia Lohiluomas föredrag på den svenska nätverksträffen.
Syftet med det aktuella tvååriga EIP-projektet ”Beredskapsplan för vattenhantering på Söderfjärden”, vars nuvarande projekttid sträcker sig till utgången av 2024, är att planera den framtida odlingen på Söderfjärden på lång sikt och möjliggöra matproduktion även om hundra år.
Parallellt med med hanteringen av klimatförändringarna är det viktigt att både kunna avlägsna och bibehålla vatten på Söderfjärdenmarkerna.
– Om vatten inte skulle pumpas ut skulle hälften av odlingsmarken ligga under vatten. Samtidigt förekommer också en del onödig dränering på området. Dessutom kan perioder med svårare torka ställa till med stora skador, säger Lohiluoma.
Innan några konkreta åtgärder kan vidtas kommer det inledningsvis att göras omfattande mätningar och insamlingar av data i projektområdet. En innovationsgrupp som inkluderar markägare, rådgivare och forskare finns också tillgänglig, säger Lohiluoma som betecknar två år som en alltför kort projekttid.
Söderfjärden-projektet berör 200 markägare och 70-80 aktiva jordbrukare. Aktuell information om projektet ges i samband med det lokala torrläggningsbolagets stämma i april.
Den svenskspråkiga nätverksträffen lockade cirka 15 deltagare. Vid sidan av det finlandssvenska inslaget deltog bland annat flera representanter för finskspråkiga yrkeshögskolor.
Spring 23-evenemanget, som fokuserade på information om innovationsprojekt för landsbygden, finansieringsmöjligheter och möjligheter till nätverksbyggen även över landsgränsen, arrangerades av AgriHubi,Landsbygdsnätverket, MTK:s och ProAgrias centralförbund, Livsmedelsverket och yrkeshögskolor inom naturresursområdet.