Ekologiskt odlad mat kan påverka klimatet mer än konventionellt producerade livsmedel. Det beror på att ekoodlingen behöver större landytor. Det hävdar en internationell studie från Chalmers som har publicerats i tidskriften Nature.
Forskarna vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg har utvecklat en ny metod för att beräkna klimatpåverkan från markanvändning. Metoden används bland annat för att jämföra konventionell och ekologisk matproduktion med varandra.
Resultaten tyder på att ekologisk mat kan orsaka större utsläpp. Ekologiska ärtor i Sverige har ungefär 50 procent större klimatpåverkan än motsvarande konventionell produktion. För svenskt ekologiskt vete är skillnaden ännu större, nära 70 procent.
Det hävdar forskaren Stefan Wirsenius i ett pressmeddelande från Chalmers. Enligt forskarna är ekologisk mat i detta hänseende sämre för klimatet på grund av de jämförelsevis lägre hektarskördarna i ekologisk matproduktion.
Enligt Wirsenius ska resultatet inte tolkas som ett ställningstagande mot ekologisk odling som sådan. Produktion som bygger på mindre bekämpningsmedel och större artmångfald är positiv. Studiens syfte är att explicit granska markanvändningens påverkan av klimatet.
Arealskillnaden ökar klimatpåverkan
Konstgödsel tillåts inte i ekologisk odling. För samma mängd mat krävs därför större markareal om maten produceras ekologiskt. Arealskillnaden medför en klimatpåverkan till nackdel för ekologisk mat.
Den större arealanvändningen inom ekologisk odling leder också indirekt till koldioxidutsläpp från avskogning. Detta berör också svenska skogsarealer, förklarar Wirsenius.
Eftersom världens matproduktion hänger ihop via handel påverkas avskogningen i exempelvis tropikerna av den svenska jordbruksmarkens användning. Om mer mark används för samma mängd mat ökar indirekt bidraget till avskogning ute i världen.
Ekologiska kött- och mejeriprodukter är likaså – ur klimatsynpunkt – sämre än konventionellt producerad mat. Eftersom ekologisk kött- och mjölkproduktion använder ekologiskt odlat foder, kräver även den mer mark än konventionell produktion.
Därmed gäller slutsatserna om ekologiskt vete och ärtor i princip även kött- och mjölkprodukter. Men vi har inte räknat specifikt på kött och mjölk och har inga konkreta exempel på detta i artikeln, säger Wirsenius.
Koldioxidkostnad införs som begrepp
Forskarna introducerar en ny måttstock som de kallar koldioxidkostnad. Begreppet används för att beräkna hur en större arealanvändning bidrar till högre koldioxidutsläpp från avskogning.
Måttet tar hänsyn till hur mycket kol som finns inlagrat i skogar, och som släpps ut som koldioxid vid avskogning. Studien från Chalmers är bland de första i världen att använda ett sådant mått.
Tidigare jämförelser mellan ekologisk och konventionell mat beaktar sällan att större arealer ökar klimatpåverkan. Det är en brist eftersom effekten kan vara många gånger större än de växthusgasutsläpp som brukar inkluderas, säger Wirsenius.
Enligt Wirsenius kan det finnas många skäl till att tidigare studier inte har tagit lika stor hänsyn till arealanvändningen och dess betydelse för utsläpp av koldioxid. En förklaring kan vara bristen på bra och lättillgänglig metodik för att värdera effekten.
Vår nya metodik kan relativt enkelt inkorporeras inom den så kallade livscykelanalysen, en väl spridd metod för att göra miljöjämförelser, säger Stefan Wirsenius.
Resultaten redovisas i artikeln ”Assessing the Efficiency of Land Use Changes for Mitigating Climate Change” som har publicerats i tidskriften Nature. Författare är Timothy Searchinger, Stefan Wirsenius, Tim Beringer och Patrice Dumas.