Ogräsbekämpning skapar störst huvudbry inom ekoodlingen. Men det finns metoder som minskar förekomsten. I tisdags bjöd odlaren Jussi Murto-Koivisto på sina erfarenheter av ekologisk odling.
Ett tjugotal intresserade odlare deltog i måndagens fältdag om ekologisk odling som ordnades av projektet EkoNu i Närpes. I trådarna höll Jussi Murto-Koivisto som är en erfaren ekologisk nöt- och mjölkproducent.
– Det är roligt att så här många odlare har kommit till den här fältdagen. Tröskandet är i full gång och vädret inte det bästa, säger Murto-Koivisto.
Vi befinner oss på en åker där han har blandat korn och havre, som blir till foder för hans djur. Inom vallodling är det vanligt med blandbestånd, inte bland sädesslag.
– Nyttan med att blanda olika spannmål är att en sort kan trivas bättre på ett ställe och sämre på ett annat. Har man två olika grödor ökar chansen att få en större totalskörd efter den växt som gynnas på ett ställe växer bättre och tvärtom, förklarar Murto-Koivisto.
Försök med spårämnesgödsling
I den här odlingen testas också spårämnesgödsling. Deltagarna gissar vilken sida av odlingen som har gödslats och inte. Gruppen kommer fram till att det är svårt att avgöra visuellt om gödslingen har gett någon effekt.
– Slutsatsen är att spårämnesgödslingen i det här fallet inte har haft någon effekt och därmed har den ekonomiska insatsen inte gett något tillbaka. Men det är för tidigt att säga ännu och vi måste utgå från årets skörd. Ett år är inte likt något annat och det kan hända jag genomför ett liknande försök nästa år, säger Murto-Koivisto.
Fältdagen bjöd också på en odling med vårrybs. Här har Murto-Koivisto haft en snabbträda innan sådden för att på så sätt bekämpa ogräs. Deltagarna fick också höra om hans erfarenheter av ett fält som var gödslat med benmjöl och ett utan för att kunna utreda effekten.
Men knäckfrågan inom ekoodling är ogräsbekämpningen. Enligt Murto-Koivisto är just ogräset den största orsaken till att ekoodlare slutar och sadlar om till konventionellt.
– Nätet är ett bra ställe att hitta specifik information om en viss växt. Sedan krävs kunskap och byte av erfarenheter för att kunna omvandla den informationen till nytta och hitta egna metoder som fungerar. Jag hoppas att dylika dagar hjälper oss alla på den vägen.
Rätt tidpunkt viktigt
Kvickrot är det ogräs som skapar mest huvudbry.
– Efter tröskningen är det viktigt för de som har problem med kvickrot att bryta fotosyntesen. Det kan ske med en lätt bearbetning på ytan. Tidpunkten för när den här mekaniska bekämpningen sker är den viktiga. Den ska ske när växten har tömt näringen i roten och innan den hunnit lagra ny näring i bladen.
Ulrika Wikman, ekoväxtodlingsrådgivare vid Proagria Lantbrukssällskapet, deltog också i fältdagen. Hon tyckte det var ett bra tillfälle där nya och blivande ekoodlare fick träffa odlare med längre erfarenhet.
– Det var en blandad grupp och därför blev det många diskussioner. Det bjöds på litet av varje och i synnerhet när det gäller att hitta strategier för att kunna lösa problem med ogräs. Murto-Koivisto är mycket duktig på att berätta om sina erfarenheter, säger hon.