Det finns många hotade naturtyper. Inte bara på landsbygden utan också i städerna. Att bevara särdragen i kulturlandskapet, exempelvis tätortsängar, är viktig. Det är precis vad eleverna i Oxhamns skola i Jakobstad får göra nu.
– Så här, det går undan. Nu räfsar vi för fullt, säger några elever.
Vi befinner oss i Jakobstad på den plats där Gustav Vasa för hundratals år sedan gjorde Pinnonäs gård till en kungsgård. Gården är borta men området har ett stort kulturellt värde med en speciell kulturbiotop.
– Det här är en gammal hävdad kulturbiotop med ett stort landskapsvärde. På de här ängarna som har funnits här sedan 1500-talet finns värdefulla sällsynta växtarter och det är viktigt att vi kan hålla den öppen så att den inte växer igen, säger Jaana Höglund, landskaps- och miljösakkunnig vid Proagria Mellersta Österbotten.
I tio år har en lokal naturförening arbetat på talko för att hålla ängarna öppna. Men i och med planeringsarbete inom projektet UHMA kommer nu elever från Oxhamns skola att sköta det värdefulla kulturobjektet.
– Skolan kan genom det här samarbetet med stadens tekniska tjänster använda ängarna i undervisningssyfte. Eleverna får komma hit och räfsa och röra på sig samtidigt som man kan tillämpa olika ämnen som historia, geografi och biologi, konstaterar Höglund.
Samtidigt blir ängarna skötta och en gammal kulturmiljö blir bevarad.
– Det är i dag ett problem att många gamla ängar och betesmarker växer igen. Öppna landskap behöver bevaras för sådana här områden är viktiga för olika växter, fåglar och djur och visar på den mångfald som marken har brukats i århundraden. Just på de här ängarna, som är väldigt torra och utsatta för sol, växer bland annat den sällsynta backnejlikan, förklarar hon.
Jan Envall, arkivföreståndare för museiverket i Jakobstad, är glad över att att projektet samarbetar med skolan.
– Man kan säga att det var på den här platsen som Jakobstad grundades. Det vore mycket synd om området växer igen så ur historiskt perspektiv är jag glad att det nu kan hållas öppet. Det är också ett mycket fint område, säger han.
Demonstrerar gama verktyg
Stadsgeodet Anders Blomqvist och Gunilla Flinck, t.f. miljöplanerare, var också på plats. De demonstrerade för eleverna gamla verktyg och gav en kort historisk beskrivning av hur jorden brukades förr.
– Så här använde man lien och när gräset hade slåtts räfsade man ihop det och slutligen gjorde man sådana här störar så att det skulle torka bättre, berättar de.
Det är fråga om två ängar som har bevarats. I den större planeras att fårproducenten Conny Englund ska ha får på bete nästa år. Staden ska förhoppningsvis tillgodose stängsel som uppförs på talko.
– Jag utvecklar min fårnäring och har redan nu mina får på bete i olika hagar runt om i Jakobstad. Det är är ett kulturhistoriskt värdefullt område och det vill jag hjälpa till att bevara genom att ha får på bete här.
Någon större insats från hans sida behövs inte.
– Jag ska föra hit fåren och naturligtvis se till dem och tillgodose behovet av vatten. Men jag vill gärna hjälpa till för att hålla det här området öppet, säger Englund.
UHMA – hotad landsbygdsnatur vårdas genom samarbete – är ett landskapsöverskridande utvecklingsprojekt som finansieras av EU:s jordbruksfond. Målsättningen med projektet är att främja natur- och landskapsvård bland annat genom att utveckla nya verksamhets- och samarbetsmodeller. UHMA projektet genomförs av Proagria centralerna i södra och mellersta Österbotten, Naturresursinstitutet och Forststyrelsen.
