I dag kollar många elpriset oftare än väderprognosen. LF träffade Valios energichef Peter Fabritius. Hur ser han på elmarknaden i dag, och hur jobbar Valio med energifrågor överlag?
Peter Fabritius började som energichef på Valio för tio år sedan, med tyngdpunkt på produktionsanläggningarnas värmeupphandling. Ansvaret för Valios eluppköp landade på hans arbetsbord två år senare.
– Det beräknades ta ungefär fyra arbetsdagar i året, eftersom vi anlitade ett företag som skötte elupphandlingen åt oss, minns han.
Riktigt så blev det inte. Elupphandlingen togs över av Valio när den andra firman lades ner, och dessutom har elmarknaden förändrats.
– Så det har blivit litet mera än fyra dagars arbete om året, skämtar Fabritius.
I verkligheten följer han med elpriserna och energimarknadens utveckling dagligen.
– Jag har också ständig kontakt med våra produktionsanläggningar, och skickar meddelanden om att flytta produktionen från dyra eltimmar till billiga.
För Valios del handlar det speciellt om kylanläggningarnas stora isvattentankar, där man har några timmars möjlighet att justera när det körs kyla. Också torkanläggningarnas mjölkpulverproduktion kan varieras.
Både fastpris och börspris
Som företag har Valio en egen elbalans, som ger möjlighet att ingå både fastprisavtal och börsprisavtal. Valios styrelse har fastställt riktlinjer för minimum och maximum andel fastprissatt el, och inom de ramarna jobbar energigruppen, bestående av Fabritius och två andra personer, fritt med att optimera elinköpen.
I elportföljen finns flera mindre fastprisavtal och därpå börsel. Elmäklaren Gasum Portfolio Services erbjuder en portal, där man bland annat ser olika fastprissatta elavtal för flera år.
– Min uppgift är att försöka förstå när priset på nya avtal är högt och när det är lågt. Vi gör gärna små avtal, på 5-6 procent av vårt elbehov, för det sprider riskerna, berättar Fabritius.
Sedan 2020 har Valio ett större elavtal om vindkraft, som täcker ungefär en femtedel av elbehovet.
– Annars köper vi el från marknaden. Vi följer vår vägkarta om hur vi ska minska våra koldioxidutsläpp, så vårt kriterium är att den uppköpta elen ska vara kolfri innan år 2035.
Är det värt att betala för kolfri el?
– För oss är det viktigt att sköta Valio som varumärke och att kämpa mot klimatförändringen – det värdet är svårt att räkna ut i euron. Målet är att vara kolneutrala år 2035, och vi har börjat med att förverkliga åtgärder som har den största påverkan, svarar Fabritius.
El en tredjedel av energibehovet
Förutom att försöka köpa in förmånlig el, jobbar man ständigt med energieffektivisering. Ungefär två tredjedelar av Valios energibehov utgörs av värme för produktionsanläggningarna, och en tredjedel av el.
– Desto mindre energi vi förbrukar, desto mindre är energipåverkan, konstaterar Fabritius.
Tre av Valios anläggningar i Finland är så stora, att de är med i handeln med utsläppsrätter.
Exempel på effektiviseringsåtgärder är rökgaskondensorn vid anläggningen i Lapinlahti. Kondensorn fångar upp den sista värmen från rökgaserna innan de släpps ut, vilket har minskat på användningen av bränslen, bland annat torv.
– Dessutom har vi konstruerat och byggt värmepumpar på sju anläggningar. De tar tillvara processernas spillvärme, och använder den för uppvärmning av processer och utrymmen.
Också små åtgärder har betydelse.
– Förra året gjorde vi ungefär femtio energieffektiviseringsåtgärder, allt från att optimera värmeprocesserna till mindre åtgärder som att byta ut gamla energikrävande lampor till LED-lampor, nämner Fabritius.
Ungefär fem procent av Valio-mjölkkedjans koldioxidutsläpp förorsakas av produktionsanläggningarnas energiförbrukning, resten uppkommer vid primärproduktionen och transporterna.
– Inom primärproduktionen jobbar man för fullt med klimatfrågorna, till exempel genom att främja så kallad kolodling. Valio är också med i ett stort projekt om att producera biogas av svämgödsel.
Elmarknaden har förändrats
Fabritius menar att hela elmarknadssystemet egentligen byggts om de senaste åren. Tidigare använde konsumenterna den el de behövde, och produktionen balanserade marknaden.
Nu balanseras systemet upp där det är mest lönsamt, det vill säga även på konsumtionssidan. Elpriset stiger när det är brist på el.
Fabritius är nöjd med att förra vintern klarades galant, men han är också kritisk.
– Att vi klarade förra vintern så bra beror på att industrianläggningar körde ner sin produktion när elen var för dyr. Alla var glada att elbalansen höll, men speciellt stål- och processindustrin deltog i att balansera upp situationen.
Han frågar sig om det faktiskt är lönsamt att balansera elmarknaden genom att köra ner industriproduktion, i stället för att ha någon form av reserv- eller balanskraft.
– Många industrier fungerar på en internationell marknad. Varför körs industrier ner – jo, för att de inte är konkurrenskraftiga. Har vi rätt elmarknadssystem, om elkostnaderna gör att våra företag inte är konkurrenskraftiga?
Vintern kommer
Med tanke på kommande vinter är det viktigt att alla använder elnätet medvetet, anser energichefen. Valio har förberett sig bland annat genom att reda ut exakt hur mycket man kan minska på elkonsumtionen på koncernnivå om det blir elbrist i landet.
– Vår produktion måste snurra 24/7, det går inte att meddela åt korna att de ska sluta producera mjölk. Så vi kan inte minska mycket på elkonsumtionen, men har ändå identifierat sådana konsumtionspunkter där vi tillfälligt kan förbruka mindre el.
Förra året vid denna tid skickade Fingrid ut en varning om att det finns risk för att elen inte räcker, då utgick de ändå från att Olkiluoto 3 skulle vara i funktion.
– Efter det har det finska samhället märkt att vi kan minska vår elförbrukning vid behov, så att läget inte ska bli så kritiskt som det var.
I Finland har det på senare tid gjorts stora investeringar i vind- och solkraft, och Olkiluoto 3 producerar. Det har dragits nya kabelförbindelser från Danmark till Tyskland, och Norge till England. I Tyskland torde naturgaslagren vara fyllda. På lång sikt kan Sveriges planer att bygga ut kärnkraft inverka.
– Men just nu är Olkiluoto 2 nere på grund av ett fel i generatorn (när intervjun gjordes), de norra förbindelserna reducerade på grund av kopplingsarbeten i Sverige, Lovisa 2 nere för revision och Lovisa 1 går på nedsatt effekt, räknar Fabritius upp.
Det är alltså omöjligt att sia om vad som kommer att hända, och hur elpriset utvecklas. Priset på börsel har nu fluktuerat från några tiotals euro till flera hundra euro per megawattimme.
Hoppas på blåsväder
Vinterns elproduktion påverkas i högsta grad av vädret. Blir det kallt? Finns det vind för att hålla i gång vindkraftverken?
– Finland har kapacitet att producera över 5.800 megawatt vindkraft, så blåsten har en enorm betydelse. Förra vintern låg vindkraftverkens produktion som lägst på -4 megawatt, det vill säga vindkraftverken förbrukade el, konstaterar Fabritius.
– Största risken är ändå att en större produktionsanläggning får ett tillfälligt fel, eller att det blir störningar i kabelförbindelserna till norra Sverige.
Vad har Fabritius för råd åt en egenföretagare?
– Har man möjlighet att kontrollera sitt elbehov, kan börsel vara ett bra alternativ, men själv tycker jag om att ta det säkra före det osäkra. Är man i en situation där elavtalet tar slut eller har börsel, kunde man fundera på ett fastprisavtal. Numera finns det fastprisavtal för sex månader till ett ganska konkurrenskraftigt pris, säger Fabritius.
Tror på nya lösningar
Trots alla orosmoln både vad gäller energiproduktionen och klimatförändringen är Fabritius som ingenjör optimistisk. Han tror att vi på sikt kan lösa dagens utmaningar, och hänvisar till historien.
Det är inte länge sedan svaveldioxidutsläppen från el- och värmeproduktionen med stenkol var ett huvudbry. I dag har det byggts reningssystem och stenkol har ersatts med andra bränslen.
Sedan var bilmotorernas höga kvävedioxidutsläpp den stora utmaningen – katalysatorerna kom, och det visade sig också att motorerna fungerar utmärkt med mindre blyhaltig bensin.
– I dag är hållbarhet och klimatförändringen otroligt centrala frågor, och det är stora krafter som jobbar med dessa. Så jag tror faktiskt att vi löser också de här utmaningarna. Kanske vi i framtiden utnyttjar vind- och solel bättre, om den kan lagras i nya typer av ackumulatorer, eller kanske blir vätgasekonomin svaret, kastar Fabritius fram.
– Vi lever hur som helst i intressanta tider när det gäller energifrågorna.