Emil Borgman från Box i Sibbo var en av dem som kommit för att bekanta sig med maskinerna på demonstrationen på Kiala.
– Jag väntar på att åkern ska torka hemma, jag har ännu sju hektar med havre att tröska, så det var passligt att komma och se på maskiner medan jag väntar, säger han.
När havren är tröskad är han färdig för i år. Det betyder att han har det bättre ställt än många andra så här i mitten av september.
– Man får bara hoppas att det inte ska börja regna.
Emil Borgman har också hunnit avtala om affärer under demonstrationen.
– Jag kom redan tidigare överens om att jag ska ta hem det här ekipaget på prov och se om det fungerar på mina åkrar.
Han avser Pöttingers 3020 Synkro med Case IH Puma 175 framför.
Men är det inte ganska tufft med finansiering av nya maskiner just nu?
– Jo det är nog så att om man har mycket arbete utanför jordbruket så klarar man sig, men utan annat arbete skulle det inte ens gå att fundera på investeringar.
Själv håller han på med bygg- och maskinarbeten, bland annat med grävmaskin. Han utför också diamantborrning och -skärning.
Som så många andra deltidsjordbrukande kolleger skulle han gärna vara jordbrukare på heltid.
– Jag skulle nog trivas med det, men det går inte om man vill investera och utveckla gården. Man är tvungen att tjäna pengar också, så är det. Man talar om att skaffa tilläggsjord för att få bättre bärkraft, men det är ofta så att när en hektar går på minus, så gör 101 hektar det också.
Emil Borgman odlar sammanlagt lite på nittio hektar mark i Box och Spjutsund, mest spannmål. Han tog över gården dagen före julafton, 23 december 2014.
Långt största delen av skörden säljer han till etablerade uppköpare.
– En mindre del går till jaktföreningarna, som kommer och hämtar foder till viltet.