Varje gård har möjlighet att få rådgivning i energifrågor inom RÅD2030. Energirådgivare Fredrik Ek berättar om de vanligaste optimeringsobjekten och varför det kan löna sig för lantbrukaren att se över sin energiförbrukning.
Fredrik Ek är rådgivare på Svenska lantbrukssällskapets förbund (SLF), där han sysslar främst med energifrågor. Temat ligger i tiden, och kommunikationen med bondekåren är därmed livlig.
– I de flesta fall handlar det om att bonden har konkreta frågeställningar som har att göra med energianvändning- och produktion, säger Ek.
Uppdraget bygger enligt Ek ofta på att jordbrukaren funderar över saker gällande värmecentral, energisparåtgärder, solpaneler eller biogasberäkningar. Vanligt är också att det handlar om spannmålstorkar och alternativ till att använda brännolja.
– Lönar det sig att bygga värmecentral för gårdens byggnader eller skall man satsa på en hetluftspanna för spannmålstorken eller en kombination av båda? Hur mycket olja kan du spara i det ena eller andra fallet, och vad blir kostnaderna?
Det går även att göra upp en övergripande energiplan, vilket innebär att rådgivaren går igenom hela energianvändningen på gården.
– Då kan man exempelvis räkna ut nyckeltal för produktion av ett ton vete eller svinkött. Ofta handlar det också om att odlaren deltar i något odlingsprogram som kräver en genomgång av energianvändningen, berättar Ek.
Helst tar han sig ändå an konkreta frågeställningar i anslutning till planerade investeringar som har med energiproduktion eller -användning att göra.
– Det är mer motiverande att hjälpa till med att lösa en frågeställning som kommer från gården än att fylla ett krav som kommer ur byråkratin, säger Ek.
Optimering lönar sig
När elpriset var som högst var det många som kontaktade Ek gällande energisparåtgärder och möjligheter att själv producera el. Då var det ofta solenergin som betraktades som attraktiv eftersom den utgör en enkel lösning för odlarens del, och inte kräver omfattande investeringar i värmecentraler.
Solenergin utgör fortfarande det vanligaste rådgivningsobjektet, ofta i relation till dimensionering.
– Får man bidrag så lönar det sig i princip att bygga så stort som möjligt. Om elpriset sommartid ligger på 3,5 cent eller mindre per kilowattimme som det tidigare gjort, lönar det sig inte att utan bidrag köpa en anläggning som säljer ut el till nätet.
Enligt Ek handlar det här om att anläggningen under sin livstid inte hinner producera tillräckligt mycket för att betala sig tillbaka. Men får man anläggningarna hälften billigare så lönar det sig också om elektriciteten hålls förmånlig.
– Att ersätta inköpt el med egenproducerad solel lönar sig alltid bättre än att sälja el. Har du kyllager, fläktar eller annan förbrukning som säsongs- och tidsmässigt passar ihop med solenergin så går ju helheten väl samman.
Trots att den mest akuta energikrisen verkar vara över och kontakttagandet lugnar sig ser Ek ett tydligt mönster i det upplevda behovet av rådgivning.
– När det blir kallt så ökar intresset. Mitt i vintern går bonden i ide och siktar på att överleva, och när vårsolen tittar honom i ögonen vaknar han till och ringer. Under vårbrukstider är det tyst igen och sommaren är lugn. På hösten när det kallnar till tar man igen kontakt.
Enligt Ek är det värt att använda den rådgivning som finns till förfogande. I praktiken innebär detta att varje gårdsbruksenhet har möjlighet att få rådgivning upp till ett värde av 10.000 euro under perioden 2023-2027. Rådgivningen kostar 95 euro per timme plus mervärdeskatt, varav 75 euro ersätts av RÅD2030.
– Det är bra att använda RÅD2030-systemet för att optimera sin energianvändning. Inte minst får man en second opinion, och vid det här laget har jag hunnit se en hel del.