Markägarna anser det viktigt att stödet för beskogning fortsätter. Skogscentralen genomförde en enkätundersökning bland markägare som ansökt om beskogningsstöd för att kartlägga deras erfarenheter och synpunkter på stödet. Lagen om beskogningsstöd gäller till slutet av 2023, men Jord- och skogsbruksministeriet förbereder en fortsättning för stödet.
Markägarna är på det hela taget nöjda med beskogningsstödet och med ansökningsprocessen. Det visar en enkät som Skogscentralen genomfört. Cirka 360 markägare i olika delar av landet som ansökt om beskogningsstöd deltog i undersökningen.
85 procent ansåg det viktigt att beskogning stöds ekonomiskt också efter år 2023. Markägarna upplevde att det gått bra att ansöka och fylla i ansökan, och att de fått tilläggsinformation av Skogscentralen om stödet och stödvillkoren.
Markägarna upplever att det var lätt att få reda på information om beskogningsåtgärder och kraven för beskogning. Däremot visade det sig vara svårt att utreda frågor kring planläggningen och jordbruksstöd, som har betydelse när man söker beskogningsstöd.
Markägarna ser positivt på beskogning av både åkrar som inte längre odlas och torvtäkter som tagits ur produktion. De ser ekonomisk nytta och kolbindning som de viktigaste målen med beskogningen.
Nöjda med kostnadsersättningen, inte med underhållsarvodet
Beskogningsstödet består av en kostnadsersättning och ett underhållsarvode. En stor del av markägarna är nöjda med kostnadsersättningen. En knapp fjärdedel ansåg att kostnadsersättningen är för liten. Den är cirka 1.000-2 .000 euro per hektar.
Däremot är bara 10 procent nöjda med nivån på underhållsarvodet, som betalas efter beskogningen. Underhållsarvodet är 450 euro och det betalas två gånger, två och åtta år efter beskogningen.
Enligt enkäten var markägarna missnöjda med att stöd inte beviljas för beskogning av slybevuxna områden och områden där det växer träd av lågt ekonomiskt värde. I dagens läge beviljas stöd för beskogning av områden som är endast lindrigt slybevuxna.
– Att bedöma och lagtolka mängden slyväxt har varit svårt. På den punkten önskade många en ändring om det kommer en ny lag, säger Jussi Pirkonen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.
Beskogning, våtmarker eller sol- och vindkraft?
Av de svarspersoner som ägde före detta torvproduktionsområden såg 90 procent beskogning som det främsta markanvändningsalternativet. 40 procent av dem med tidigare torvproduktionsområden planerade också att skapa våtmarker eller viltbuskage och nästan 30 procent sol- och vindkraft.
– Ofta utesluter dessa markanvändningsslag inte varandra, utan de snarare kompletterar varandra. Hela det gamla torvproduktionsområdet kanske inte lämpar sig för beskogning, och då går det bra att göra till exempel våtmarker på området, säger Pirkonen.
Skogscentralen genomförde enkäten som en del av beredningen av en ny beskogningslag. Enkäten skickades till cirka 1 .300 markägare som ansökt om beskogningsstöd, och cirka 360 svarade. 82 procent av dem beskogade före detta jordbruksmark, 13 procent före detta torvproduktionsområden och resten andra områden som inte var i annan användning.
Markägare kan ansöka hos Skogscentralen om stöd för att beskoga områden som inte är jord- eller skogsbruksmark eller i annan användning. Lagen om stöd för beskogning gäller till slutet av 2023, men Jord- och skogsbruksministeriet förbereder en fortsättning. Med hjälp av beskogningsstödet ökar man skogsarealen och kolsänkorna i Finland. Stödet är en del av Fånga kolet-helheten med klimatåtgärder för markanvändningssektorn.