Förra veckan träffade ÖSP:s ledning jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (Kd) i Jakobstad. På mötet förde ordförande Tomas Långgård fram förbundets förväntningar på arbetet i regeringen, som inte har uppfyllts hittills.
– Vi är tacksamma över möjligheten att få diskutera det aktuella läget inom jordbruket. Vi är också mycket tacksamma för din och Kristdemokraternas insats i ramförhandlingarna, som innebar att det inte skars ner i jordbruksstöden. Vi vet att statens ekonomi är hårt ansatt och här gjorde du och ditt parti en viktig insats.
Så välkomnade ÖSP:s ordförande Tomas Långgård jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (Kd) till ett lunchmöte i Jakobstad förra veckans fredag. Ända sedan den nya regeringsbasen blev klar förra sommaren har förbundet välkomnat regeringsprogrammet som har starka skrivningar för jordbruket.
Regeringen har som plan att revidera av konkurrenslagen, livsmedelsmarknadslagen och lagen om offentlig upphandling. Men ÖSP anser att arbetet med de här för jordbruket viktiga lagarna går för långsamt. Det var något som ÖSP framförde till ministern.
– Hittills har resultaten varit magra och jordbrukarnas position i livsmedelskedjan är fortfarande lika svag som tidigare. Vi förväntar oss att de starka skrivningarna i regeringsprogrammet nu ska börja verkställas. Vi är många som vill börja se framsteg på den punkten, sa Långgård till Essayah.
Måste jobba för jämnare fördelning
Med sig hade Långgård en lista över vad ÖSP nu vill att Essayah tar itu med. Det viktigaste enligt förbundet är regeringen tar itu med den orättvisa fördelningen av vinsterna i livsmedelskedjan. Långgård gav olika exempel på hur snedvridningen kan se ut i praktiken.
– Valios mjölk kostar 1,70 euro i butiken. Producenten får cirka 50 cent och detaljhandeln tar 49 cent. Det återspeglar att något är fel. Situationen är orättvis, sa Långgård.
Långgård tog också upp att private label, handelns egna märken, ytterligare riskerar försämra producenternas och förädlingsindustrins ställning på marknaden. Han riktade i synnerhet stark kritik mot S-kedjans nya samarbete med Coop.
Han lyfte också upp det faktum att det i dagens läge inte finns någon transparens när det gäller statistik för hur vinsterna fördelas. Tillgång till uppgifterna försämrades när regeringen 2017 lade ner konsumentforskningsinstitutet.
– Förr hade konsumentforskningsinstitutet tillgång till den här statistiken som forskare på Helsingfors universitet fick ta del av. Men sedan institutet lades ner finns ingen transparens och det är problematiskt. Vi önskar att regeringen arbetar för att det ska bli lättare att få tillgång till prisstatistik, säger Långgård.
Sari Essayah tog till sig av kritiken från ÖSP och visade förståelse. Men hon konstaterade samtidigt att det tar tid att ändra på lagar.
– Lagändringar är på gång och vi måste ta flera steg för att på sikt åstadkomma resultat. Det tar tid, säger hon.
Just nu arbetar hon för att stärka livsmedelsmarknadsombudsmannens befogenheter.
– Den revideringen är nu på utlåtanderunda och på sikt kanske ombudsmannen också kan ta itu med saker som kan förbättra producenternas ställning. Här tänker jag på avtal samt också få in ett kostnadsindex som förhindrar att jordbrukarna producerar på förlust om kostnaderna stiger.
Det är välkommet med tanke på att ombudsmannens insats hittills har varit svag.
– Det är ingen hemlighet att vi inte har varit nöjda med ombudsman Olli Wikberg. Inga framsteg ur vår synvinkel har åstadkommits under hans period. Vi behöver stora förändringar inom exempelvis livsmedelsmarknadslagen för att det ska ske förändringar, säger Långgård.
Vädjade om stödutbetalningarna
Han tog också upp tidtabellen för stödutbetalningarna och uttryckte besvikelse över att jord- och skogsbruksministern i ett tidigare skede tog ställning för Livsmedelsverkets försenade tidtabell.
– Du är den enda person som i praktiken kan sätta press på Livsmedelsverket i den här frågan. Vi önskar att du står på vår sida.
Långgård berättade för ministern att många gårdar, speciellt inom den enmagade sektorn, nu hamnar att vänta nästan ett och ett halvt år på stödet för djurens välbefinnande.
– Det har lett till kassakris på många gårdar, varav en del står på konkursens brant. Det kan inte vara så att vi ska vänta så här länge på ett så viktigt stöd. Vi klarar inte dialogen med Livsmedelverket, utan här krävs din hjälp.
Essayah konstaterade att ekvationen är svår och att en del av stöden tyvärr drar ut på tiden. En förklaring är att det i Finland finns olika stödområden och att det för en del stöd är svårt att ordna med förskott på grund av att de bottnar i EU-lagstiftning.
– Vi för diskussioner med EU-kommissionen och för fram att det finländska jordbruket har andra förutsättningar än i övriga länder. Det är en svår problematik med förskott på vissa jordbruksstöd och här skulle det också vara bra på att sätta press på bankerna. Producentförbunden borde sätta mer press på bankerna när det uppstår betalningssvårigheter på gårdarna, menar Essayah.
Minskad byråkrati är något som ÖSP också vill se. Långgård lyfte bland annat upp att många skiften på under en hektar får begäran om foto i samband med satellituppföljningen.
– Det här skapar onödig byråkrati för många gårdar och upprör producenterna. Det borde vara möjligt att ta bort skiften på under en hektar som ändå inte kan fotograferas av satellit, sa Långgård, men ministern kunde inte lova några ändringar.
Viktigt med fortsatt samarbete
På plats under mötet var också kristdemokraternas riksdagsledamot Peter Östman. Han poängterade vikten av samarbete mellan de regeringspartier som arbetar för jordbruket och producentförbunden.
– Vi vet att det finns utmaningar, men en del saker går inte att lösa snabbt – trots att vi vill det. Här är det viktigt att vi tillsammans ser på vad som kan göras och vad som är realiteterna, säger Östman.
Han fick medhåll av Långgård:
– Vi har förståelse för att det finns politiska utmaningar och vi är beredda på att samarbete. Men ibland känns det som att det går mycket långsamt framåt. För oss inom ÖSP och från fältet finns frustration på grund av att inget verkar hända, säger han.
Östman var en av de som mycket starkt bidrog till att jordbruket inte drabbades av nedskärningar i ramförhandlingarna.
– Som parti är vi inte ansvariga för alla problem inom jordbruket. Och vår minister kan inte hållas ansvarig för exempelvis för CAP-programmet. Viktigt att framhålla är att vi har slagits hårt för det finska jordbruket, säger Östman.
På mötet deltog också viceordförande Niclas Sjöskog, verksamhetsledare Susanne West och trädgårdsombudsman Johanna Smith.