Det belgiska EU-ordförandeskapet har försökt nå en EU-kompromiss om den gröna gentekniken denna vår, men förhoppningarna börjar sina. Flera NGT-kritiska medlemsländer är misstrogna och vägrar att gå med på lättnader.
Förkortningen NGT står för New Genetic Engineering Technologies. EU-kommissionen vill lätta upp kraven på genredigerade växter, såsom fallet redan är på andra håll i världen. Dagens komplexa och oändligt långa tillståndsprocesser förhindrar utvecklingen.
Sommaren 2023 lade EU-kommissionen fram sitt senaste förslag till en reform av gentekniken. Avsikten är att underlätta marknadsföringen av grödor och produkter som produceras med stöd av gensaxen Crispr/Cas.
Till skillnad från konventionella genetiskt modifierade GMO-växter skulle enskilda medlemsländer inte längre få förbjuda varken odling eller fältförsök. Processen borde bli snabbare med mer dynamik.
Stöd från parlamentet
Branschens forskare och övriga aktörer har närapå enhälligt välkomnat kompromissförslaget. EU-parlamentet vill tillfoga en produktmärkning, men för övrigt har de folkvalda i princip givit sitt samtycke.
Parlamentet gav redan i februari grönt ljus för NGT med 307 röster för, 263 röster emot och 41 nedlagda röster. Parlamentet stöder förhandlingar om NGT med medlemsländerna. Målet är ett hållbart och motståndskraftigt livsmedelssystem.
Politikerna i flera tunga EU-länder är redo att släppa den gröna gentekniken fri men bland annat Tyskland ställer sig fortfarande på bromsen. Gröna miljö- och människorättsgrupper ställer sig på tvären.
Den första juli övergår EU-ordförandeskapet från Belgien till NGT-skeptiska Ungern, som inte väntas ägna någon större möda på kompromisser. Bättre ser det inte heller ut längre fram. Risken är stor att förhandlingarna strandar i ministerrådet.
Under det första halvåret 2025 håller Polen i tyglarna för EU-rådet, Polen har hittills inte visat något större intresse för NGT. Polackerna motiverar bland annat sin skepsis med negativa konsekvenser av eventuella patent på förändrade grödor.
Polen ställer som villkor att NGT-grödor i kategori 1 inte borde tillåtas för för patentering. De flesta NGT-sorterna faller inom denna kategori. Enligt kommissionens förslag, skulle NGT 1 marknadsföras utan separat märkning och riskbedömning.
Det belgiska ordföradeskapet presenterade nyligen en sådan formulering i en arbetsgrupp inför medlemsländerna. Formuleringen lades till det redan existerande kompromissförslaget som en kompletterande definition till NGT-1.
Måste listas i öppet register
Enligt texten får NGT-1 -grödor inte skyddas av ett eller flera patent eller publicerade patentansökningar i EU-länder. Arbetsgruppen diskuterade också frågor som samexistens, spårbarhet och märkning i samtliga handelsled.
Källor som Agra Facts och Euractiv bedömer det som rätt osannolikt att det belgiska ordförandeskapet skulle nå en kompromiss för den framtida NGT-regleringen under de sista mandatveckorna, innan Ungern tar över som ordförandeland.
Försöken att nå en gemensam ståndpunkt mellan medlemsländerna i rådet har hittills misslyckats. Nu inväntar politikerna nästa EU-kommission. Det är fortfarande osäkert vad detta innebär för trepartsprocessen. Den kan sannolikt starta tidigast 2025.