EU-kommissionen antog i onsdags det första paketet med strategiska GJP-planer för sju länder: Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Polen, Portugal och Spanien. Detta är ett viktigt steg för införandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) den 1 januari 2023. EU:s nya jordbrukspolitik är utformad för att strukturera omställningen till en hållbar, resilient och modern europeisk jordbrukssektor.
Inom den omarbetade politiken kommer finansieringen att fördelas mer rättvist till små och medelstora familjejordbruk och till unga jordbrukare, uppger kommissionen i ett pressutskick. Dessutom kommer jordbrukare att få stöd för att införa nya innovationer, till exempel precisionsjordbruk och agroekologiska produktionsmetoder.
Genom att stödja konkreta åtgärder inom dessa och andra områden kan den nya gemensamma jordbrukspolitiken bli en hörnsten för EU:s livsmedelstrygghet och jordbrukssamhällen, hävdar kommissionen.
Den nya jordbrukspolitiken införlivar ett effektivare och mer ändamålsenligt arbetssätt. EU-länderna kommer att genomföra nationella strategiska GJP-planer som kombinerar finansiering för inkomststöd, landsbygdsutveckling och marknadsåtgärder.
6,6 miljarder euro för i Finlands GJP-program
När medlemsländerna utformade sina strategiska GJP-planer kunde de välja bland många olika insatser på EU-nivå och skräddarsy och rikta dem i syfte att hantera sina särskilda behov och lokala förhållanden.
Kommissionen har bedömt huruvida respektive plan avser de tio centrala målen för jordbrukspolitiken, som ska ta itu med gemensamma miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningar. Planerna kommer på så sätt att vara i linje med EU-lagstiftningen, och bör bidra till EU:s klimat- och miljömål (bland annat djurskydd), i enlighet med från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald.
Hörnstenarna i Finlands strategi är livsmedelstrygghet, gårdarnas konkurrenskraft, ökade miljö- och klimatinsatser och livskraftiga landsbygdsområden. Åtgärder på en rad olika områden ska vidtas för att reagera på de ekonomiska, miljömässiga och sociala utmaningar som jordbrukssektorn och landsbygden står inför.
Den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att ha en finansiering på 270 miljarder euro för perioden 2023-2027. De sju planer som antogs i onsdags har en budget på mer än 120 miljarder euro, inbegripet över 34 miljarder euro uteslutande avsedda för miljö- och klimatmål och miljösystem. Detta belopp kan användas för att främja miljövänliga markmetoder och för att till exempel förbättra vattenförvaltningen och gräsmarkskvaliteten.
Finansieringen av Finlands program uppgår till 6,6 miljarder euro, inbegripet den nationella finansieringen. Av detta belopp är 1,45 miljarder euro vikta för miljö- och klimatmål och miljösystem.
God jordbrukshävd
Jordbrukspolitiken kan även främja beskogning, förebyggande av bränder samt återställning och anpassning av skogar. Jordbrukare som deltar i miljösystem kan belönas, bland annat genom att förbjuda eller begränsa användningen av bekämpningsmedel och genom att begränsa markerosion.
Mellan 86 procent och 97 procent av den nationella utnyttjade jordbruksarealen kommer att brukas utifrån god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Betydande finansiering kommer också att stödja utvecklingen av ekologisk produktion, och de flesta länder har som mål att dubblera eller till och med tredubbla sin ekologiska produktion.
Områden med naturliga begränsningar, till exempel i bergsområden eller vid kusten, kommer att fortsätta att kunna dra nytta av särskild finansiering för att bibehålla sin jordbruksverksamhet.
Mot bakgrund av Rysslands aggression mot Ukraina och ökade råvarupriser uppmanade EU-kommissionen medlemsländerna att utnyttja alla möjligheter i de strategiska GJP-planerna för att stärka resiliensen i jordbrukssektorn i syfte att främja livsmedelstryggheten. Detta inbegriper minskat beroende av oorganiskt gödselmedel och utökad produktion av förnybar energi utan negativ påverkan på livsmedelsproduktionen. Tanken är även att främja hållbara produktionsmetoder.
Generationsskiften en utmaning
Generationsskifte är en av de främsta utmaningarna som det europeiska jordbruket står inför under de kommande åren. Det är viktigt att jordbrukssektorn förblir konkurrenskraftig och att landsbygdsområdenas attraktionskraft ökar.
Särskilt stöd till unga jordbrukare har en framträdande plats i var och en av de antagna planerna, med mer än 3 miljarder euro som direkt kommer att nå unga jordbrukare i de sju länderna. I Finlands program uppgår denna finansiering till 88,7 miljoner euro.
Landsbygdsutvecklingsfonder kommer att stödja tusentals jobb och lokala företag i landsbygdsområden, samtidigt som tillgången till tjänster och infrastruktur (till exempel bredband) förbättras. I linje med den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden kommer landsbygdsinvånarnas behov också att hanteras genom andra EU-instrument, såsom till exempel faciliteten för återhämtning och resiliens och europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder).