Europavalet står för dörren. I Finland arrangeras valet av kandidater till EU-parlament den 9 juni 2024. Förhandsröstningen avslutas den 4 juni. I flera EU- länder har bönderna protesterat på gatorna, men EU-kommissionen satsar på kontinuitet.
I Finland kretsar diskussionerna rätt långt kring den internationella politiken och östrelationerna, medan frågorna om jordbruket och matförsörjningen har hamnat mer i bakgrunden. Vargpolitiken har däremot debatterats både i norr och söder.
De starkaste motsättningarna inom EU utspelas på den europeiska kontinenten och i Östeuropa. Den senaste vintern har präglats av massiva bondeprotester. Handeln med jordbruksprodukter från östra Europa väcker fortfarande starka känslor.
Det föregående valet till EU-parlament marknadsfördes som ett klimatval. Som första officiella handling tillkännagav EU-kommissionens chef Ursula von der Leyen den europeiska gröna given.
Klimatval eller inte?
Von der Leyen jämförde EU-programmet med det amerikanska Apollo-projektet och drog paralleller till en europeisk månlandning. Fem år senare återstår inte särskilt mycket av den dåvarande politiska euforin.
Enligt planen skulle EU:s emissioner av drivhusgaser reduceras med 55 procent fram till 2030, jämfört med läget 1990. Sedan dess har målsättningarna lättats upp, och programmet har förlorat kraft. Bara ett fåtal tror längre på nollutsläpp 2050.
Von der Leyens EU-kommission har mött åtskilliga motgångar, men i rättvisans namn bör noteras att externa händelser utan hennes egen förskyllan har spelat in. Storbritannien lämnade EU, sedan kom Covid-19 och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
EU-kommissionen har noga lyssnat till varningar som de europeiska jordbrukarna och medlemsländerna har uttryckt under tidigare år. Kommissionen har tydligt dämpat sina anspråk och backar med tidigare förslag till impopulära miljöåtgärder.
Håller fast vid principerna
För ett drygt år sedan var hotet om en förestående klimatförändring ständigt på agendan bland de tunga EU-politikerna i Bryssel. Mer eller mindre alla initiativ kopplades till EU:s gröna giv med vidhängande klimatpaket.
Den stridbara klimatkommissionären Frans Timmermans var länge arkitekten bakom EU:s så kallade gröna giv. Han hoppade emellertid av den inflytelserika positionen inom EU för att engagera sig politiskt i hemlandet Nederländerna.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill framdeles upprätthålla balansen mellan medlemsländerna. Hon vill jämka samman motsägelsefulla frågor som vargjakt, genteknik, klimatskydd och insatsen av glyfosat i jordbruket.
Kommissionen bekräftar att medlemsländerna och deras politiska partier stöder ett effektivt och uthålligt jordbruk i Europa. Målet är att gynna ett starkt EU-jordbruk som är möjligast oberoende av importerade livsmedel.